Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bucht: Att slänga mat är ett enormt slöseri med jordens resurser

Det globala matsvinnet är gigantiskt – bara i Sverige slänger vi 81 kilo mat per person och år. Frankrike har infört förbud för butiker att slänga mat och de måste ingå avtal med någon av landets många matbanker, men den svenska regeringen har inte sådana planer. DN ställde tre frågor till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Sverige har inte samma tradition med matbanker som i Frankrike och det finns i dagsläget inte någon matbank i Sverige i den bemärkelsen som i Frankrike. Det svenska systemet av matdonation bygger mer på välgörenhet.

– Det bästa är naturligtvis att livsmedel som producerats för mänsklig konsumtion äts av människor och inget annat, men det är inte är helt okomplicerat med matdonation. I och med att det i Sverige idag bygger på välgörenhetstanken, finns det en begränsad kapacitet. Skulle Sverige i dag lagstifta kring detta som man gjort i Frankrike är risken stor att trycket på välgörenhetsorganisationerna ökar så mycket att de inte har resurser att hantera det.

Vad har Sverige gjort för att stävja matsvinnet?

– Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har haft ett treårigt regeringsuppdrag att genomföra insatser för att minska matsvinnet. Uppdraget har bidragit till att matsvinnsproblematiken har uppmärksammats bland annat genom olika studier och rapporter, ökad samverkan mellan olika aktörer och en informationskampanj. En slutrapport ska lämnas till regeringen den sista mars som därefter ska utvärderas för att ge underlag för eventuellt nya initiativ på området.

– Sverige koordinerar också ett matsvinnsprojekt som startade 2013 under Nordiska Ministerrådet. Projektet beräknas pågå året ut.

– En stor del av matavfallet är sådant som hade kunnat undvikas, så kallat matsvinn. Data för matsvinn, den ätliga delen av matavfallet, är dock svårare att mäta, då det bygger på plockanalyser av hur mycket av matavfallet som kunde ha ätits. Den senaste kartläggningen 2014 visar att matavfall från butiker, restauranger och hushåll i Sverige minskar jämfört med tidigare mätningar.

Vilka andra åtgärder planerar regeringen?

– Att producera mat som sedan slängs eller går förlorad anser jag vara ett enormt slöseri med jordens resurser. Det är ett problem som uppstår i alla led i produktionskedjan, från primärproduktion till konsument. Vi bär alla ett ansvar.

– För att möta de globala miljö- och klimatförändringarna som vi står inför i en värld som kommer att växa från sju till nio miljarder fram till 2050 En resurseffektiv och hållbar livsmedelssektor kommer att vara avgörande för att klara framtidens utmaningar. Det är också en bärande tanke i arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Insatser för minskat matsvinn ingår i det arbetet.

– För att stödja det globala hållbarhetsmålet i Agenda 2030 om halvering av matavfallet föreslår EU- kommissionen i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi åtgärder för att minska matavfallet, bland annat att en gemensam EU-metod utvecklas för att mäta matavfall. Sverige kommer att delta aktivt i förhandlingarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.