Bara några timmar efter det att bussförhandlingarna strandade arrangerade branschen ett seminarium i Almedalen om problemen med att hitta nya förare.
- Det är inte bara lönen som avgör om man väljer yrket eller inte, säger Anders Lundström som är ordförande i branschorganisationen och vd i det strejkdrabbade företaget Busslink.
- Vi kan inte klara större löneökningar än andra branscher när vi sitter fast i långa upphandlingsavtal. Och bussförarnas löner är inte dåliga. De är i nivå med brandmännens och bättre än undersköterskornas, säger han.
Att förhandlingarna strandade natten till tisdagen var en stor besvikelse för honom.
- Jag tycker att vi hade erbjudit ett bra upplägg. Jag är faktiskt mer än besviken, jag är ledsen över att det inte blev ett avtal, säger han.
För Busslink innebär strejken 6,5 miljoner kronor om dagen i uteblivna intäkter. Å andra sidan minskar kostnaderna och med tiden kommer ett konfliktstöd från Svenskt Näringsliv så nettot är svårt att beräkna.
- Det är jobbigt för oss, men värst för resenärerna. De som drabbas hårdast är ju de som har det sämst ställt, säger Anders Lundström.
Branschen räknar med att rekryteringsbehovet är 2 500 förare per år de närmaste fem åren. Problemen är bland annat att yrket har låg status och att det blir ett glapp mellan gymnasiet och den ålder när man får ta busskort. Det får man göra när man fyllt 21 år.
Bussbranschen vill se en möjlighet att gå en gymnasieutbildning som gör att man kan bli bussförare och att körkortsåldern sänks till 18 år.
- Vi kan ta ansvar för arbetsmiljö och en viss del av utbildningen, men branschen behöver stöd med utbildning och möjligheter till barnomsorg eftersom tiderna är oregelbundna, säger Anders Lundström.
- Vi vill ha både välutbildade och lämpliga bussförare - inte busförare.