I stället för att protestera genom att inte köpa en vara väljer svenska konsumenter att köpa varor som är exempelvis krav- eller rättvisemärkta. Bojkotter har blivit ”buykotter”, visar Michele Michelettis forskning.
Michele Micheletti är professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och forskar i hur konsumenter använder sin köpkraft som politisk handling.
Hennes studier visar att beteendet förändrats över tid. Från att vi konsumenter aktivt valt bort varor i olika bojkotter för att protestera mot något vi inte gillar till att vi alltmer väljer varor med vissa märkningar för att visa vad vi tycker är bra.
- Bojkotter kunde leda till ännu sämre förhållanden för dem man ville stödja. Företaget kanske lämnade landet, då blev arbetarna ännu fattigare, säger Michele Micheletti.
I Sverige är konsumenterna särskilt bra på att nyttja sin konsumentmakt, enligt henne. Det förklarar hon bland annat med att här redan finns många utvecklade produktmärkningssystem att välja mellan. Men också med att här finns en grundinställning hos många invånare som hon kallar grön.
Enligt en stor undersökning som Michele Micheletti var med och gjorde för ett par år sedan, använder ungefär hälften av konsumenterna sin köpkraft för att göra medvetna politiska val.
Av dem har de flesta hög utbildning och tjänar mer än genomsnittet. De är dessutom oftare kvinnor är män.
- Kvinnor har en något mindre materialistisk värderingsskala än män. De har också ett högre risktänkande när det gäller miljöfaror, säger Michele Micheletti.
Utvecklingen efter "buykotter" går mot vad man kan kalla ett slags diskussionsattacker.
Konsumenterna uppmanas av organisationer att gå in till butikerna och fråga personalen vad de vet om till exempel barnarbete. Frågar tillräckligt många i kassan på H & M kommer det till slut att sprida sig upp till ledningsnivå, förklarar Michele Micheletti.
Enligt Michele Micheletti är konsumenternas makt stor eftersom företagen reagerar snabbt på konsumenternas köpbeteenden.
Men konsumentmakten är beroende av frivilliga organisationer eller medier som granskar företagens agerande. För den enskilda konsumenten är det svårt att veta om företagen talar sanning i sin reklam.
- Alternativet är att allt som gäller miljö och sociala villkor regleras på internationell nivå. Men det är knappast troligt, säger Michele Micheletti.
Det finns så många olika märkningar - för bra miljö, för rättvisa produktionsvillkor, för ekologiskt odlat. Finns det en risk för att konsumenterna tröttnar på alla märkningar, eller att man blir rådvill - vad är bäst att välja?
- Jo, den risken är organisationerna medvetna om. Därför försöker de harmonisera kraven . För att en banan ska få kravmärkas kanske produktionsvillkoren också ska vara bra för arbetarna och vice versa. Det tror jag är en bra utveckling, säger Michele Micheletti.