Den rekordlåga räntan är goda nyheter för många av landets företag. Men inom den hårt pressade byggsektorn uteblir firandet.
– Lägre ränta spelar ingen roll så länge vi inte kan få lån till nyinvesteringar, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Sveriges Byggindustrier.
Riksbankens sänkning av den viktigaste styrräntan, reporäntan, på en halv procentenhet är bland annat tänkt att få fart på företagens investeringar och stimulera kundernas efterfrågan.
Men samtidigt har många företag svårt att få lån på banken, vilket sätter käppar i hjulet för behövliga investeringar.
Fyra av fem företag säger att tillgången till finansiering är sämre än normalt. Det visar Riksbankens finansieringsenkät som publicerades på tisdagen.
Låneproblemen är extra tydliga inom byggbranschen. Bankerna ser med skepsis på att ge krediter för byggen av fastigheter och bostäder som riskerar att stå osålda under lågkonjunkturen.
Värmdö Byggentreprenader är ett företag där de 120 anställda för tillfället har bra med jobb tack vare att de lyckades ro hem flera stora projekt innan finanskrisen slog till i höstas.
Men när det gäller nya projekt ser det dystert ut. Och vd Lars Bergman har små förhoppningar på att den senaste i raden av räntesänkningar ska ändra på det.
– De här räntesänkningarna har ännu inte påverkat oss, så jag har svårt att tro att den senaste på en halv procent skulle ge någon avsevärd effekt, säger han.
– Det är inte bara räntorna som påverkar. Just nu är det den allmänna osäkerheten som styr.
Att bankerna stramat åt utlåningen märks tydligt, menar Lars Bergman. Det är något som bekymrar branschorganisationen Sveriges Byggindustrier, där Fredrik Isaksson är chefsekonom.
– Hittar företagen inte finansiering skjuts projekten upp eller läggs ned oavsett hur låg räntan är, säger han.
När det gäller bostadsbyggandet hoppas Fredrik Isaksson dock att räntesänkningen kan få positiva effekter för den deppiga branschen.
– Jag tror att det kan få små positiva effekter på bostadsbyggandet genom att efterfrågan på nya bostäder repar sig. När det gäller kommersiella lokaler är det bristen på kapital som framförallt styr i dagsläget, säger han.