– Vi är beredda att skjuta på reformer till ett senare tillfälle. Statsfinanserna får aldrig riskeras. Det är den viktigaste hälsningen till företag och hushåll, säger hon.

Avgörande, enligt Olofsson, blir de siffror som finansdepartementet kommer med senare i augusti.

– Vi måste vara säkra på att det finns en bred marginal, att det finns en buffert om detta håller i sig, säger hon.

I våras räknade regeringen med att det skulle finnas ett utrymme för de reformambitioner som talades om i valmanifestet, om sänkt restaurangmoms, ett femte jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer.

I ett sämre ekonomiskt läge gäller det att göra rätt saker, betonar Olofsson och lyfter fram den sänkta restaurangmomsen.

– Den ger en jobbtillväxt för unga och invandrare. Den ger också tillväxt i turistnäringen som sysselsätter 160.000 personer och ger 13 miljarder kronor i momsintäkter.

Glädjande är, enligt Olofsson, att Sverige har ordning och reda i statsfinanserna, att oljeberoendet minskar och att vi står utanför eurosamarbetet.

Även Folkpartiet anser att den nya ekonomiska krisen kan påverka de svenska budgetförhandlingarna som drar i gång i mitten av augusti.

– Det är klart att det stämmer till eftertanke inför förhandlingarna, säger Fp:s ekonomiske talesperson Carl B Hamilton.

– Osäkerheten växer när man ska bedöma reformutrymmet för 2011.

Han vill inte peka ut vilka eventuella satsningar som i så fall skulle få stryka på foten.

– Men med tanke på den parlamentariska situationen blir det än viktigare att det finanspolitiska ramverket efterlevs, säger han.

Hamiltons bedömning är att euro-krisen leder till att euroländerna under galgen drivs till en ökad politisk-ekonomisk integration.

– Det gör att Sverige hamnar i en Efta-situation. Vi mäler oss ut ur Europas kärna och bli en randstat. Vi måste diskutera detta, säger han.