– I bästa fall har vi ett mycket allvarligt läge på måndag, säger finansminister Anders Borg (M) inför det grekiska valet på söndag och om vilken påverkan utgången kan ha på eurokrisen.

Han vill inte svara på frågan om vad som i värsta fall kan hända. Men allt avgörs inte på måndag, enligt Borg.

– Det är en process som kommer att dra ut i månader. Om den landar i att Grekland inte har pengar eller om de väljer att fatta olika beslut om sitt förhållande till euron, det återstår att se, sade Borg efter samråd med riksdagens EU-nämnd.

Anders Borg säger att centralbankerna har en mycket viktig roll i krishanteringen, genom att se till att det finns pengar i systemet. Han välkomnar Bank of Englands besked om att skjuta till upp till 100 miljarder pund för att hålla i gång den brittiska ekonomin och säger att han stöder de åtgärder som ECB har gjort i Europa under krisen.

Enligt företrädare för G20-länderna, världens stora ekonomier, förbereder sig centralbankerna att rycka ut på måndag för att stabilisera det finansiella systemet.

Ett krisläge som det som obönhörligt och snabbt slog till hösten 2008 måste undvikas.

En kanske ännu större orosfaktor än Grekland är tillståndet i de spanska bankerna. En räddningsaktion i början av veckan på motsvarande över 900 miljarder svenska kronor förmådde bara lugna marknaderna några timmar. Spanien är ett givet ämne på EU-ledarnas toppmöte 28–29 juni.

– Vill man förhindra att de grekiska problemen sprider sig är det bättre att man koncentrerar sig på Spanien och dess banksystem så att bankerna står och går, säger Anders Borg.

Budskapet till Grekland från det land som förväntas vara nyckelspelare i kampen för att rädda euron, Tyskland, är fortsatt kärvt. Grekerna kan enligt Tyskland inte räkna med någon omförhandling, något som i princip samtliga partier i valet har sagt sig vilja kräva.

Statskassan i Aten beräknas vara tom om ett par veckor och är beroende av att överenskomna nödlån betalas ut.