Varken Grekland eler ovriga medlemslander vill se landet lamna samarbetet, det skulle orsaka svara foljder for alla parter. Om eurozonen ska kunna vara en stark ekonomisk aktor maste medlemmarna visa att de klarar av att skota sina nationella ekonomier. En betalningsinstallelse skulle drabba hela eurozonen.
Christopher Rosenqvist: Hej Håkan, hur har svenska ambassaden i Athen förberett sig för en eventuellt sammanbrott i Grekland? Som turist i landet under sommaren känns det angeläget att ambassaden är förebyggande och har en bra och tydlig kommunikation via er hemsida så att vi som svenska turister har en pålitlig källa till information om situationen i landet skulle förvärras. Mvh, Christopher
Håkan Malmqvist: Ambassaden foljer utvecklingen dagligen och kommer att informera pa var hemsida. Vi har vidare atta honorara konsulat runt om i landet och researrangorerna samarbetar vi med nar det galler olika atgarder.
Lasse: Många verkar tro att skattemedel har förskingrats av regering och näringsliv och att det har utlöst krisen. Ligger det någon sanning i det eller beror krisen på en svällande offentlig sektor och billiga krediter?
Håkan Malmqvist: Nagra av de stora problemen i grekisk ekonomi ar korruptionen och skatteflykten. Ett annat ar en stor och ineeffektiv offentlig sektor. Tillvaxten det senaste decenniet byggde i stor utstrackning pa privat konsumtion med lanade pengar.
Johan: Vad händer rent konkret när ett land går i konkurs? Finns det någon konkursförvaltning? Är detta ett misslyckande för EMU?
Håkan Malmqvist: Ett land kan inte ga i egentlig konkurs, men det finns exempel pa lander som installt betalningarna, helt eller delvis, dvs langivarna far inte tillbaka de pengar man lanat ut. Det skulle betraktas som ett omfattande misslyckande for EMU om ett av medlemslanderna inte fullgjorde sina ataganden.
Andreas: Hej, Finns det någon risk för att grekerna kan kräva folkomröstning om sparpaketet?
Håkan Malmqvist: Enligt planerna ska parlamentet rosta den 30 juni om den nya budgeten fram till 2015 som innehaller nya atstramningsatgarder. Skulle motstandet bland befolkningen sedan vara sa omfattande att regeringen har svart genomfora sin plan lutar det snarare at nyval.
Lasse: Hur kommer det sig att det grekiska folket är så starkt emot nedskärningar i budgeten? Vilka alternativ står oppositionen för? Ser inte befolkningen vilka konsekvenser avslag på lånen kommer att medföra?
Håkan Malmqvist: Det finns delar av befolkningen som stoder reformerna, men lojaliteten mot staten ar traditionellt mycket begransad och i praktiken vill alla grupper forsoka sla vakt om sina intressen. Man kan saga att det finns en brist nar det galler att klargora sambanden mellan statens finansiella problem och den personliga ekonomin.
Per Luthman: Hej Kan du kommentera eller bedöma risken att Greklands ekonomiska kris får ett våldsamt förlopp. Finns det motsättningar inom landet mellan grupper? Eller handlar det om ett samlat folkligt missnöje med politiken? Mvh/Per Luthman
Håkan Malmqvist: Med stigande arbetsloshet och brist pa framtidstro finns alltid en risk for att sociala spanningar i samhallet leder till motsattningar mellan olika intressen. Det finns ett okande missnoje med att man inte "ser ljuset i tunneln". All erfarenhet talar dock for att en omstallning som den Grekland nu maste genomga, tar 5-10 ar.
Arne Johansson: Hej, har bokat en resa till Grekland i augusti. Tror ambassadören att den kan genomföras som planerat även om det blir bankrutt i Aten? Tack för svaret! Hälsningar, Arne
Håkan Malmqvist: Jag tror utvecklingen de narmaste veckorna kommer att ge svar pa din fraga. Hall kontakt med din researrangor och koll pa ambassadens hemsida.
Marcus: Varför skapar Grekland inte egna skuldfria pengar istället för att skuldsätta sig än mer genom att låna euro från utomlands? Den grekiska staten kan ju ge ut egna pengar.
Håkan Malmqvist: Det skulle forst forutsatta att landet lamnar eurosamarbetet. Lanen man erhallit skulle samtidigt finnas kvar i den ursprungliga valutan.
Allvarligt talat: I början av krisen nämndes, att Grekland skulle kunna sälja av sina egna tillgångar t.ex. öar. Är denna (del)lösning fortfarande under diskussion? Det är ju Grekland som i första hand måste stå för sin egen försörjning och inte andra länders skattebetalare.
Håkan Malmqvist: I den nuvarande planen finns ett s k privatiseringsprogram som innebar att staten saljer en del av sitt innehav i statliga bolag men ocksa forsoker skapa inkomster fran fast egendom, dvs mark och byggnader. Inte genom forsaljning i forsta hand utan genom att fa utlandska investrerare att satsa pa olika utvecklingsprojekt.
Olle: Det tycks som att även om Greklands nuvarande regering gör vad de kan finns det en stor risk att befolkningen inte står bakom den och då verkar det osannolikt att det kommer att fungera i längden. Finns det alls någon rimlig chans att den här krisen går att lösa eller handlar det mest om att välja hur Greklands ekonomi ska kollapsa med minsta möjliga åverkan på resten av oss?
Håkan Malmqvist: Det ar klart att regeringen maste ha med sig en kritisk massa av valjarna om det hela ska lyckas. Man behover kunna visa pa positiva resultat och pa att bordorna fordelas nagorlunda rattvist mellan olika samhallsgrupper.
Johan V: Hej! Hur kunde Grekland över huvud taget få gå in i eurosamarbetet och även införa euron? Kreditvärdigheten måste väl ha prövats, eller?
Håkan Malmqvist: Det fanns en omfattande granskning av de lander som valde att ga in i valutasamarbetet och vid tidpunkten for Greklands intrade 2001 bedomdes landet ha uppfyllt de krav som gallde.
Stina Zetterberg: Hej Håkan, Vad säger det grekiska folket om Eu respektive EMU nu? Är de positiva till att fortsätta sitt medlemskap? Och skulle de i praktiken kunna kliva av EU och EMU om det blir för stora påtryckningar från folket och andra Eu-länder som inte vill betala notan för Greklands ekonomiska misslyckande?
Håkan Malmqvist: Grekland firar i ar 30 ar som EU-medlem. Greker har generellt sett varit bland de mest EU-positiva medborgarna i Europa och fortfarande finns en stark vilja att identifiera sig med EU. Samtidigt har den krispolitik som genomforts det senaste aret , delvis efter patryckningar fran EU, gjort att missnojet med atminstone den ekonomiska politiken okat.
Peter Eriksson: Det är uppenbart att grekerna inte vill veta av de tuffa nedskärningarna samtidigt som greken på gatan inte vet var pengarna ska tas om de inte tas från honom och alla andra. Har Grekland konstitutionell möjlighet att tvinga igenom stora reformer som att åter öka pensionsåldern eller är en folkomröstning nödvändig? Att döma av opinionen kommer ju en sådan omröstning ändå få ett rungande nej.
Håkan Malmqvist: INtressant fraga. Premiarministern sade igar i Parlamentet att han planerar ett referendum i host om konstitutionella forandringar. Jag tror en sak han vill uppna ar att slopa det konstitutionella skyddet som offentliganstallda idag har mot uppsagning.
Måns H: Borde inte euron snarare stärkas om man kan visa för omvärlden att kraven på medlemsländernas ekonomi är så hårda att man faktiskt kan uteslutas?
Håkan Malmqvist: Jo, sa skulle det kunna vara. Men det skulle ocksa innebara risker. En del av de forandringar som nu genomfors nar det galler ekonomisk styrning, gemensamma kontrollorgan och sanktioner mot "avvikare" syftar ju till en battre disciplin.
Greek Lover: Kommer EU att ställa några krav på att man ska komma till rätta med den stora korruptionen i landet? Det är ju inte troligt att regeringen kommer att rösta igenom några sådana förslag eftersom alla politkern sitter med händerna i syltburken.
Håkan Malmqvist: De kraven finns redan med i paketen. En av de allra svaraste atgarderna utan tvivel!
Karin: Hej! Bedömer du att det är en risk att ha ett litet kapital i grekisk bank idag? Vi som bor här i Grekland behöver ju ha ett konto för olika automatiska betalningar.
Håkan Malmqvist: Jag undviker att ge rad om den privata ekonomin, det gor sakert andra battre!
Acke: Hejsan, jag har intrycket att krisen för Grekland blivit mer akut. Varför syns inte detta i form av ett lägre pris då man köper EUR för SEK?
Håkan Malmqvist: Den grekiska krisen och dess paverkan pa eurozonen har gjort att euron sjunkit betydligt under det senaste aret.
Fidde: Det figurerar många rykten kring hur den genomsnittliga greken har det. Skulle vilja ha svar på följande frågeställningar för Grekland jämfört med Sverige. 1: Genomsnittlig pensionsåldern i privat/offentlig sektor. 2: Genomsnittlig pension/lön i privat/offentlig sektor. 3: Genomsnitt på privata skulder. 4: Nivå på moms samt inkomstskatt. 5: Hur stor del av den lagstadgade skattenivån betalas verkligen och hur mycket myglas det med?
Håkan Malmqvist: Jag kan inte ge dig konkreta svar p delfragorna men de stora problemen ar att det tidigare pensionssystemet var underfinansierat och gynnade dem som gick i pension efter ca 20 ars tjanst. Man kunde da behalla upp till 90% av lonen. Pensionssystemet var ocksa en av de forsta reformerna som genomfordes under 2010 och nu ska pa nagra ars sikt de genomsnittliga nivaerna for EU galla ocksa i Grekland. Det andra stora problemet ar skatteflykten vilket man nu forsoker komma tillratta med.
dimitris: Herr Ambasad Det ar GR staten som ar bankrutt med 1mil innefektiva,korumperade ofentligt anstallda,och vi ser ingen andring pa den fronten,vad vi ser ar att den privatta sektorn ar pa vag att forsvina, varfor inte EU pressa sa att detta organiserade kaos andras,GR staten maste organiseras det ar vart problem,eller vill nagra ha GR utan greker
Håkan Malmqvist: Jag tror att det du efterstravar ar ett av huvudmalen med langivarnas krav pa Grekland.
M. B.: Grekerna i allmänhet verkar ansvarslösa och okunniga som tonåringar när det gäller att rätta munnen efter matsäcken. Grekiska media verkar dessutom unisont underblåsa populistiska attityder som friar den enskilde greken från ansvar. Hur kan EU (och Sverige) kommunicera direkt till det grekiska folket för att sprida mer "vuxna" analyser och slutsatser?
Håkan Malmqvist:
Inom ramen for de krispaket som forhandlats fram har ocksa ingatt radgivning av utlandska experter pa olika omraden. Fran svensk sida forsoker vi visa upp losningar pa olika samhallsomraden som skulle kunna tjana som insoiration och det gor aven andra EU-stater. Det finns allmant en stark skepsis hos greker i allmanhet mot "den goda staten" och ingen automatisk beredskap att acceptera den politik som laggs fast uppifran.
Andreas O: Hej, För att återknuta till Karins fråga nedan, vad händer med de grekiska bankerna om grekiska staten ställer in betalningarna?
Håkan Malmqvist: Manga av de grekiska bankerna skulle ha svart att overleva med tanke pa de relativt stora innehav de har av grekiska statspapper.
Andreas: Enligt Robert Bergqvist vid SEB så "måste en grekisk skuldsanering gå hand i hand med nya nödlån och mer finansiellt stöd till Grekland". Min fråga lyder: varför då? Finns det något hemligt EU-fördrag som förbinder välskötta medlemsländer att agera socialkontor åt misskötta medlemsländer?
Håkan Malmqvist: Nej, jag tror han avser det faktum att det kommer att ta tid att sanera den grekiska ekonomin och under den tiden - innan man kan borja se en aterhamtning - behovs ytterligare lan for att klara av de atagnden som staten har i form av pensioner, loner , sjukvard mm.
CarlS: Om Grekland skulle lämna EMU och återgå till sin tidigare valuta kommer väl landet att få en mångdubbelt högre utlandsskuld, eftersom de lån man har är i Euro? Varför har då det alternativet över huvud taget nämnts?
Håkan Malmqvist: Sant - och darfor forordar ingen detta alternativ. De som propagerar for det kanske inte ser sambanden.
Fredrik: Vad äger den grekiska staten som skulle kunde säljas för att landet i första hand skulle kunna hjälpa sig självt? Intresset från andra länders skattebetalare att finansiera den grekiska statens finansiell problem blir svalare för varje dag som går.
Håkan Malmqvist: Internationella bedomare tror att den grekiska staten har tillgangar pa ungefar 300 mdr EUR. Det ar 50 av dessa man nu ska forsoka fa in i det privatiseringsprogram som vantar.
Lena: Anser du att oppositionen i Grekland (Ny Demokrati) har ett trovärdigt alternativ till regeringens politik?
Håkan Malmqvist: Huvudoppositionen har hittills foreslagit tva saker: omforhandling av villkoren med langivarna och en allman skattesankning for foretag och privatpersoner, allt i syfte att fa fart pa tillvaxten. De flesta bedomare domer ut det som ett alternativ. Tii att borja med har man inte idag en skatteuppbord vard namnet. Det galler formodligen att forst etablera ett effektivt skattesystem.
Rikard: Hur ser den aktuella möjligheterna ut för Papandreou att få med sig nog många röster för att sitta kvar och hur ser möjligheterna ut att Grekland kommer anta sitt sparprogram?
Håkan Malmqvist: PASOK har fortfarande egen majoritet och kommer formodligen att fa klartecken i parlamentet bade for fortsatt regerande och sparprogrammet. Hur latt det sedan blir att genomfora programmet ar en annan sak.
Björn: Hej Håkan, det är ju lätt att förstå att det grekiska folket inte vill ha försämringar, vem vill det. Det vanliga (i Sverige i alla fall) är väl ändå att man får anpassa sig till omständigheterna. Kort sagt - om man inte har pengar kan man inte handla. Det lär vi våra barn så tidigt som möjligt. Vad är det jag eller grekerna inte förstår med de förutsättningar som nu råder? (jag tycker att de verkar reagera som bortskämda småbarn). Tacksam för svar.
Håkan Malmqvist: Manga orsaker men bl a bristande kommunikation fran politikerna som framstallt reformprocessen som en trearig ovning dar det forsta aret skulle vara svart men saker sedan bli allt battre. Det ville alla garna tro pa, men sa blev det alltsa inte.
Mats: Det skrivs mycket om satellitbilder på simbassänger på baksidan av husen som som inte är redovisade till skattemyndigheten. Har korruptionsmyndigheten gått vidare med den frågan och försökt kräva in pengar eller...
Håkan Malmqvist: Myndigheterna jobbar pa manga spar och detta ar ett. Men inget gar fort och manga krav begravs i segdragna rattsliga processer.
Bengt på Rhodos: Hej, bor på Rhodos sen 3 år och upplever att även här, där greken är mer kapitalstark och PASOK-vänlig, demonstreras det bland "vanligt" folk mot regeringens politik. Stora möten hålls i Mandraki var och varannan dag. Min fråga är dock, vid utförsäljning av ex.v elverket är inte staten i en dålig sitts att få ut mesta möjliga betalt när man MÅSTE sälja? Och fort. Dessutom är elnätet i akut behov av upprustning. Motorvägar är ju redan sålda med vägtullar osv. Vad finns egentligen mer att sälja.
Håkan Malmqvist: Ganska naturligt finna mycket kritik ocksa inom PASOK-partiet da politiken gar pa tvars i farhallande till det man vant sig vid. Att diskutera priset mpa olika utforsaljningar medan det sjunker annu mer ar knappast konstruktivt. Och i vissa fall handlar edt ju om rena forlustbringande verksamheter.
Kalle: Vilket rollspelar den ortodoxa grekiska kyrkan? Dey var ned stor förvåning som jag såg präster som svor in den nya regeringen, något som brukar göras av domare i andra länder. Har bl.a hört att kyrkan är Greklands största markägare och att de motsatt sig införande av ett landregister, vilket EU kräver?
Håkan Malmqvist: Den ortodoxa kyrkan spelar fortfarade en viktig roll i landet och medverkar vid en mangd offentliga ceremonier. Kyrkan har ocksa betydande marktillgangar.
Liw W.: Jag läser att vi inte borde låna ut mer pengar till Grekland. Men är det verkligen sant, har Sverige bidragit med ekonomiskt stöd?
Håkan Malmqvist: Nej, Sverige kan sagas ha bidragit indirekt genom vart medlemskap i IMF.