Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Chefekonom: Grekland kan lämna euron

Valet i Grekland gör att landet nu förs närmare ett utträde ur eurozonen, anser SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

– Accepterar man inte sparkraven och går ifrån överenskommelser får man stora svårigheter att vara kvar i eurosamarbetet, säger han.

Bergqvist tror dock att effekterna i övriga Europa av ett eventuellt grekiskt utträde blir små.

– Den stora frågan är egentligen inte vad som händer med Grekland, utan om landet är den första dominobrickan. Vi har andra länder som också står inför stora problem, exempelvis Spanien och Portugal. Och väljarna kan ju också reagera i andra länder och kräva att eurosamarbetet ska upphöra, säger han.

Finansminister Anders Borg (M) kommenterar valresultaten i Grekland och Frankrike i en intervju i P 1 Morgon.

– Situationen i Grekland är besvärlig. Det skapar en dimension av ökad osäkerhet som kan bli besvärlig för återhämtningen.

Men grekerna måste hålla fast vid grunderna i krisuppgörelsen, säger Borg.

– Det är naturligtvis besvärligt och Grekland är i en helt annan status än Frankrike ekonomiskt sätt.

Men kraven på grekerna har inte varit för tuffa, menar Borg.

– Nej det tycker jag inte. Det var i början en väldig eftersläpning i införandet av krisåtgärderna och med att få ordning på de offentliga finanserna.

– Och har man en så vanskött ekonomi som Grekland har då blir det besvärligt. Men den osäkerhet som nu uppkommit drabbar i första hand Grekland. Ansvaret ligger i första hand på grekerna. De har haft för höga kostnader under alltför lång tid. Till exempel har de samlade lönekostnaderna ökat kraftigt och man har förlorat konkurrenskraft.

Och att lätta på kraven vore en farlig signal menar Borg.

När det gäller Frankrikes politik kommer inga större förändringar att ske trots byte av president, tror Borg. Hollande har signalerat att han vill vara en pragmatisk politiker.

– Jag tror inte att det blir några stora förändringar i Frankrike.

Och effekterna för svensk ekonomi blir inte dramatiska enligt Borg.

– Vi behöver se lite mer av hur den grekiska situationen utvecklar sig. Jag vill inte dramatisera det här. I huvudsak är det ett problem för grekerna.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tror inte att Hollandes seger i franska presidentvalet innebär att stabilitetspakten kommer att förhandlas om.

– Däremot tror jag att han kommer att få en utsträckt hand från de andra EU-länderna att det blir mer fokus på tillväxt. Sedan kan man diskutera om det vid sidan av stabilitetspakten även kommer att bli en tillväxtpakt. Men får Hollande ett ökat fokus på tillväxt eller en tillväxtpakt tror jag att han kommer att sätta sig ner i båten, säger Bergqvist.

Bergqvist tror att de grekiska väljarna snabbt kan komma att bli besvikna efter valet och att det kan bli nyval redan inom ett par veckor.

– Min bild av vad som hänt i Grekland de senaste två åren är att det så kallade krismedvetandet inte har infunnit sig, och det har inte infunnit sig i det grekiska parlamentet. Och om inte krismedvetandet finns bland politikerna kommer det heller inte att finnas hos väljarna.

I Frankrike tror jag nästan alla utgår från att det blir väljarna som kommer att dra det kortaste strået, enligt Bergqvist.

– Den politik som Hollande gått fram med går helt enkelt inte att genomföra, varken för Frankrike eller om man ser det utifrån ett Europaperspektiv, säger han.

Bergvist förutspår att börser kommer att falla i dag och att det blir fortsatt turbulent framöver. Han tror även att det blir stigande räntor i framför allt krisländer i södra Europa. Svenska räntor tror han inte påverkas i någon större utsträckning.

Det finns en osäkerhet om vad som sker i Grekland, men i huvudsak är det, enligt finansminister Anders Borg, ett problem för grekerna. Den finansiella osäkerheten, vad gäller påverkan på den europeiska ekonomin, är mycket mindre nu än vad den var i höstas, enligt Borg.

– Vi har ett program på plats, bankerna i Europa har skrivit ned sina grekiska tillgångar, vi har gjort rekapitaliseringen av bankerna. Och vi är inte i det läge vi var i början av hösten då Grekland var en risk för hela det europeiska banksystemet, säger Borg.

Vad händer om Grekland lämnar euron?

– Jag utgår från att Grekland blir kvar i euron.

I vilken mån är valresultatet en följd av att åtstramningspolitiken har nått vägs ände, att det inte finns något hopp att erbjuda?

– Det är komplicerade processer. Grekland har varit så långsamt med att implementera programmen och underskotten har vuxit. Andra som kommit ur sådana här lägen har tagit tag i problemen, säger Borg och framhåller att det bara är strukturreformer på arbetsmarknaden och i ekonomin i övrigt som kan hjälpa tillväxten på traven igen.

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.