- Det går inte att mäta hur vanliga brotten mot den personliga integriteten är, men vi ser en markant ökning av de frågor vi får, säger Dan Holke som är chef för LO-TCO Rättsskydd.
Vid ett seminarium i Almedalen på måndagsförmiddagen uttryckte fackens gemensamma jurister oro över utvecklingen.
Anställda ansätts oftare och de som söker anställning drabbas ännu hårdare.
- Det har blivit lättare med ny teknik inom både data och medicin och många företag ser kontrollerna som ett konkurrensmedel. De kan säga att "vi kollar upp dem vi anställer". Den tekniska utvecklingen har varit enorm, medan lagstiftningen har stått stilla, säger Dan Holke.
För offentliga arbetsgivare finns en del regler, för arbetsgivare i privata sektorn är det i många fall fritt fram.
De enda hinder som finns är de som regleras i diskrimineringslagarna.
Mest utsatta är de som söker jobb. De har inte ens ett anställningsavtal att luta sig emot.
Det har till exempel blivit vanligare att arbetsgivare begär att man ska ha med sig ett utdrag ur polisens belastningsregister och att man gemensamt öppnar kuvertet vid anställningsintervjun.
- Arbetsgivaren får inte själv begära ett sådant utdrag, men kringgår det genom att den som söker jobb får göra det själv. Det är ett missbruk av systemet, säger förbundsjuristen Carolina Öhrn.
Det är en av de frågor LO-TCO Rättsskydd hoppas ska ses över när en utredning om integritet på jobbet blir klar i höst.
Att man kräver ett utdrag som visar eventuell grövre brottslighet när det gäller dem som ska arbeta i skolor och på dagis är däremot reglerat i lag och inget facket vänder sig emot.
Det finns inte heller några begränsningar om vilka frågor som får ställas vid en anställningsintervju. De får vara hur närgångna som helst. Men använder arbetsgivaren svaren på ett sätt som bryter mot diskrimineringslagarna är det en annan sak.
- Men anställningsrätten är fri och i princip kan man välja bort någon på grund av klädstil eller musiksmak, säger Carolina Öhrn.
Man kan också begära vilka hälsoundersökningar eller drogtester som helst - utom genetisk information. Detsamma gäller offentliga register som Försäkringskassans eller Kronofogdens utsökningsregister.
- I ett hårdnande samhällsklimat finns det risk att allt fler väljs bort på ett godtyckligt sätt, säger Carolina Öhrn.
Men också på jobbet ökar övervakningen. Kameraövervakning på arbetsplatser som inte är offentliga är tillåten om arbetsgivaren informerar om den och om man förhandlar med facket på företag där det finns kollektivavtal.
Datorn är arbetsgivarens redskap och får granskas, även om e-post och dokument som tydligt är privata har ett visst skydd.
Fackets jurister möter också allt fler fall av avlyssning. Det gäller till exempel telefonförsäljare som avlyssnas i hemlighet av arbetsgivarna. Gps-tekniken ger också stora möjligheter att följa de anställda.
- Det finns två sidor av det. Dels finns en säkerhetsaspekt vid rån eller sjukdom, men det ger också arbetsgivaren mycket information och en möjlighet att övervaka, säger förbundsjuristen Henric Ask.