Bankerna fortsätter att chockhöja räntorna på bolån i finanskrisens spår. Enligt DN Ekonomis beräkningar kostar krisen vanliga låntagare cirka 600 kronor mer i månaden per lånad miljon i extra räntekostnader.
Ännu en dag, ännu en serie räntehöjningar. I dag höjer Länsförsäkringar boräntorna med mellan 0,06 och 0,15 procentenheter, ett tremånaderslån får en ränta på 6,37 procent. Nordea nöjer sig med en höjning på 0,1 procentenhet till 6,39 procent.
Beskedet kommer endast en dag efter SBAB:s höjning och två dagar efter att SEB och Handelsbanken höjt sina rörliga räntor till hela 6,64 procent.
Att låna en miljon kronor kostar i dag cirka 5.400 kronor i månaden - eller 3.800 efter skattejämkning. Inte sedan 1996 har bostadslånen varit så dyra.
Den senaste trenden är att bankerna höjer sina räntor betydligt mer än Riksbanken höjer sin styrränta, reporäntan. I början av september höjdes den med 0,25 procentenheter till 4,75 procent. Sedan dess har:
SEB höjt sina rörliga räntor med totalt 0,9 procentenheter till 6,64 procent.
Handelsbanken höjt med 0,75 procentenheter till 6,64 procent.
Swedbank höjt med 0,38 procentenheter till 6,23 procent.
SBAB höjt med 0,61 procentenheter till 6,40 procent.
Nordea höjt med 0,59 procentenheter till 6,39 procent.
- Det är upplåningskostnader som gör att den rörliga räntan ökar mer än reporäntan. Det är den internationella oron som spiller över på Sverige, säger Michael Skytt, lånechef på Nordea i Sverige.
Sedan finansoron började för drygt ett år sedan har avståndet mellan Riksbankens reporänta och bankernas rörliga räntor mer än fördubblats, från 0,75 till 1,75 procentenheter.
Gapet blåser upp effekten av Riksbankens skarpa ränteökningar och äter upp hushållens redan hårt ansatta marginaler.
Det är alltså hushållen som står för notan när finansbranschen sålt smöret och tappat pengarna. Men Michael Skytt betonar att de höjda rörliga räntorna inte förbättrar de svenska bankernas vinstmarginaler.
- Vi följer konsumentkreditlagen från 1993. När våra upplåningskostnader ökar får vi föra vidare det till kunden. Och det är det vi gör nu. Men vi får inte ta ut större marginaler på den rörliga räntan, säger han.
Riksbanken följer utvecklingen på bankmarknaden extra noga just nu. Och de skenande bolåneräntorna kan bidra till att den sänker räntan tidigare eller mer kraftfullt än vad annars hade varit fallet.
- Skillnaden mellan reporäntan och marknadsräntorna är en av flera faktorer som vägs in när riksbanksdirektionen beslutar om reporäntan, säger Britta von Schoultz, presschef på Riksbanken, som lämnar nästa räntebesked den 23 oktober.