Greklands finansminister Evangelos Venizelos hade oväntat dystra prognoser med sig till euroländernas finansministermöte i Luxemburg på måndagen, siffror som chockade marknaden. Trots alla åtstramningar ser det allt värre ut.
Enligt senaste beräkningarna har Greklands statsskuld nu vuxit till cirka 350 miljarder euro, vilket motsvarar 162 procent av landets BNP. Och nästa år ser nu ut att bli ännu ett år av recession, vilket blåser upp skuldbördan ytterligare.
Men när Greklands finansminister mötte världspressen i Luxemburg lyfte han i stället fram hur Grekland, trots en BNP-minskning på 12 procent på tre år, har lyckats få till ett överskott i statsbudgeten nästa år – om man räknar bort kostnaderna för skuldberget. Siktet är enligt Venizelos inställt på ett så kallat primäröverskott på 3,2 miljarder euro 2012.
– Grekland är ett land med strukturella svårigheter, men Grekland är inte eurozonens syndabock, sade han.
Med i princip tom statskassa räknar Venizelos nu med beslut om 8 miljarder euro i nödlån på ett extrainsatt möte den 13 oktober. Men för att klara årets utgifter krävs ytterligare 2 miljarder euro – även om grekerna lyckas genomföra alla de omstridda åtstramningar som hittills har diskuterats.
Notan väntas i slutändan hamna hos banker med fordringar på Grekland, som föll hårt på europeiska börser på måndagen.
De har redan gått med på räntesänkningar och förlängda löptider, som ska dra ned Greklands skuldberg med drygt 20 procent. Många tror dock det krävs en nedskrivning med minst 50 procent.
Tanken är att denna smäll mot finanssektorn ska fångas upp av eurozonens krisfond EFSF, som enligt beslut i somras är på väg att få ett bredare mandat och en lånekapacitet på 440 miljarder euro.
Förstärkningen har godkänts i de flesta nationella parlament i eurozonen, men hotas ännu av att koalitionsregeringen i Slovaken är splittrad i frågan.
EU-kommissionen arbetar nu på modeller för att stärka fonden ytterligare. En modell som diskuteras är att låta EFSF agera som en bank och använda sin kassa som säkerhet för lån från ECB, vilket skulle ge väsentligt mycket mer pengar till de kapitalstöd, nödlån och obligatonsköp som krävs.
– Det finns alternativ, både tillsammans med och fristående från ECB, sade EU-kommissionären Olli Rehn i Luxemburg på måndagen.