Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Clinton – marknadens val

Hillary Clinton verkar vara att föredra som amerikansk president om marknaden får välja. Hennes huvudmotståndare, Donald Trump, står för en av de saker som ekonomiska aktörer skyr mest – oförutsägbarhet.

I dag håller Demokraterna nomineringsval i Alaska, Hawaii och Washington, och nu börjar det stå klart att Demokraternas Hillary Clinton och Republikanernas Donald Trump kommer att vara partiernas vinnare i nomineringsvalen.

”It’s the economy stupid” (det är ekonomin, dumskalle). Uttrycket som myntades av en kampanjmedarbetare när Bill Clinton vann presidentvalet 1992 gäller i allra högsta grad. Visserligen har den amerikanska ekonomin totalt sett återhämtat sig efter kraschen 2008 och den djupdykning av ekonomin som följde flera år därpå. Tillväxten är hyfsad, centralbanken gjorde sin första räntehöjning på många år i slutet av förra året och arbetslösheten är nere på runt 5 procent.

Men sviter av finanskrisen hänger envist kvar och många amerikaner har en känsla av att de har halkat efter. Den genomsnittliga inkomsten för ett hushåll är lägre än i början av 2000-talet, kostnaderna för att studera på universitet har ökat kraftigt och inkomstgapet blivit större. Dessutom beror de sjunkande arbetslöshetssiffrorna inte bara på att fler jobb har skapats. Här döljer sig också att många amerikaner gett upp och hoppat av arbetsmarknaden helt och hållet. Därmed syns de inte i statistiken.

– Det är en ojämn återhämtning. Bankerna är tillbaka, men stora befolkningsgrupper har inte gynnats och klyftorna i det amerikanska samhället ökar, säger Dag Blanck, föreståndare för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

 

Trump framstår som inkonsekvent. Det är mest ord och få konkreta förslag.

 

Att extrema kandidater som Bernie Sanders på vänsterkanten och Donald Trump på högerkanten nu går framåt i primärvalen tolkas av många bedömare som en effekt av väljarnas missnöje med ökade inkomstklyftor och en rädsla för globaliseringens effekter. Både Trump och Sanders beskyller Kina för att ta jobb från USA. Samtidigt vill Hillary Clinton återupprätta den amerikanska drömmen, där alla som vill kan klättra på samhällsstegen.

Här finns tydliga skillnader i ekonomisk politik. Förenklat sänker Trump hellre sänker skatter för att stimulera ekonomin, medan Clinton betonar ökade satsningar på investeringar i bland annat infrastruktur. Men än så länge är det för tidigt att säga vilken politik någon av kandidaterna skulle föra om de väl blev president.

– Trump framstår som inkonsekvent. Det är mest ord och få konkreta förslag. Men han är för avreglering och har haft utspel som tyder på att han är mot frihandel, Ian Higham, amerikansk doktorand i statskunskap vid Stockholms universitet.

Foto: AFP

Foto: Jim Watson/AFP.

Donald Trump framför ofta Kina, och Mexiko, som ett stort hot mot USA. Han har i olika tal sagt att han ska införa tullar mot Kina och att en mur ska byggas mot Mexiko. Förslag som går på tvärs mot frihandelstraditionen i det Republikanska partiet. Men i nästa andetag kan Trump säga ”jag älskar frihandel”. Trump har också sagt att han ska få upp den amerikanska tillväxten till 6 procent om året. Exakt hur det ska gå till är oklart.

Hillary Clinton har rört sig allt längre vänsterut i sin ekonomiska politik, pressad av huvudmotståndaren Bernie Sanders. Hon vill bland annat höja minimilönerna, sänka skatten för medelklassen, höja den för dem som tjänar allra mest och ge skattelättnader till företag som delar sina vinster med anställda.

I den ekonomiska världen tycks de flesta föredra Clinton. Trump anses vara ett alltför osäkert kort, så oförutsägbar att en undersökning i the Economist Intelligence Unit i förra veckan rankade honom som det sjätte största hotet mot världsekonomin, före en väpnad konflikt i Sydkinesiska sjön och Brexit.

– Marknaden brukar stödja högerkandidater men nu föredrar de Clinton. Hon har varit mer konsekvent och har större förutsägbarhet än Trump. Vad han skulle göra som president är svårt att veta. Det gör att marknaden ser honom som en stor risk, säger Ian Higham.

Fakta. Kandidaterna ...

... om skatter:

Clinton: Vill sänka skatten för medelklassen och små företag. Vill även ge skattelättnader till företag som delar vinsten med sina anställda. Vill öka skatten för kortsiktiga kapitalvinster och för dem som tjänar mer än 400 000 dollar om året. Samtidigt vill hon höja minimilönen i USA.

Trump: Utlovar ”de lägsta skatterna sedan andra världskriget”. Vill sänka inkomstskatten för i stort sett alla grupper och avskaffa den helt för dem som tjänar mindre än 25 000 dollar om året. Vill även sänka företagsskatten. Totalt väntas detta minska skatteintäkterna med 950 miljarder dollar om året och öka USA:s budgetunderskott. Trump har sagt han tar igen det på minskade utgifter. Bland annat vill han avskaffa energi- och utbildningsdepartementen och minska försvarsutgifterna.

... om sysselsättning:

Clinton: har sagt hon ska se till att jobben stannar i USA. Lägre skatter för småföretag är en av de åtgärder som hon menar skapar jobb. Även ökade investeringar i infrastruktur hoppas hon får fler i arbete.

Trump: Har sagt han ska bli ”den största jobbskaparen i historien”. Genom att hindra fler mexikaner att komma till USA och införa handelshinder mot Kina tror han att jobben stannar i USA. Sänkta företagsskatter hoppas han får företag som har lämnat USA att flytta tillbaka.