Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

”CSN ingen välgörenhetsorganisation”

Foto: TT

Nästan var tionde student får indraget bidrag på grund av bristande studieresultat. Gymnasieelever toppar statistiken – men gymnasieministern säger att CSN inte är en välgörenhetsorganisation.

Sommaren 2010 skärptes lagstiftningen kring kraven på studieresultat för att få studiemedel. Resultatet har blivit att allt fler studenter missar målet och som konsekvens blir utan pengar. Drygt 42.000 personer, eller 9,2 procent, blev utan studiemedel läsåret 2014/15. Jämfört med föregående läsår är dock ökningen marginell, 0,8 procentenheter, däremot har det skett en fördubbling sedan lagändringen 2010.

– Det var som allra kraftigast i början men sedan har det gjorts mindre förändringar, till exempel kring sommarkurser, som kan förklara den fortsatta ökningen, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN till TT.

Påståendet att svenska studenter har blivit allt latare, köper han inte.

– Vi ser samtidigt att allt fler som får avslag återkvalificerar sig och kan få studiemedel på nytt, det är snarare så att man tar tag i sin situation, säger Dahlkvist.

Allra sämst ställt är det för sökande till utbildningar på gymnasienivå där siffran var 10,1 procent läsåret 2013/14, en ökning med 6,7 procentenheter sedan 2009/10. Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) säger att studenterna måste prestera för att få studiemedel.

– Jag vill betona vikten av att studiestödet ska baseras på prestation, det är ingen välgörenhetsorganisation som det handlar om när det kommer till CSN, och det är en viktig princip för regeringen, säger Hadzialic till TT.

För de som misslyckas blir det förenat med stora krav och även psykisk press. En av informanterna i rapporten säger: ”Att hela tiden ha detta i baktanke vid varje seminarium, vid varje muntligt förhör och vid varje tenta skapade en enorm press på mig.”

– Det måste i någon mening finnas krav på resultat. Sedan hur tuffa kraven ska vara, det är en politisk fråga i förlängningen, säger Dahlkvist.

Fakta: Andel som fått avslag

Andel i procent av de som ansökt om studiemedel som fått avslag på grund av bristande studieresultat fördelat efter kön läsåren 2009/10-2013/14:

Läsår Män Kvinnor Totalt

2009/10 4 2,4 3

2010/11 8,2 5,4 6,6

2011/12 9 6,3 7,4

2012/13 9,3 6,4 7,5

2013/14 10,2 7,3 8,4

2014/15 11,1 7,9 9,2