Nu borde det bli dags för en sådan räntepaus. Efter finansoron och det senaste börsraset går det inte att kliva vidare som om inget har hänt.
De dramatiska händelerna kommer nu slag i slag, senast genom börsraset på torsdagen. Men under flera veckor, alltsedan USA:s kreditbetyg sänktes av ratinginstitutet Standard & Poor’s, har situationen blivit alltmer tillspetsad. Krisen inom euroområdet har också blossat upp igen och spritts till fler länder.
I tisdags diskuterades det förvärrade läget i riksdagens finansutskott dit riksbankschefen Stefan Ingves var inbjuden, tillsammans med finansminister Anders Borg och Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén.
Stefan Ingves gav inga tydliga signaler efter sitt framträdande. Det var annorlunda med KI-chefen Mats Dillén som presenterade nya dystra siffror och finansministern som sedan drog tillbaka förslaget om ett femte jobbskatteavdrag.
Riksbankschefen förhöll sig mer avvaktande och hävdade att sommarens händelser ligger inom ramen för det väntade. Detta har tolkats som om Stefan Ingves menar att inget har hänt.
Så behöver man dock inte uppfatta saken. Även om det hade varit önskvärt med större öppenhet, så är hans utgångsläge ett annat än för Anders Borg och Mats Dillén.
Riksbankens senaste Sverigeprognos från början av juli är försiktigt hållen med en BNP-ökning för 2012 på 2,2 procent. Regeringen talade däremot i sin vårbudget om tillväxt under nästa år på hela 3,8 procent, medan KI så sent som i juni hamnade på 2,9 procent – vilket man nu reviderar ner med en procentenhet. Stefan Ingves har inte samma behov att justera sin bedömning.
Ett annat skäl är att Riksbankens räntebeslut tas av sex ledamöter i direktionen. Den överenskomna policyn är att avstå från ställningstaganden tills alla direktionsmedlemmar har fått vara med och diskutera. Därför kan det dröja till nästa ordinarie räntebesked, den 7 september, innan vi får veta mer.
Redan nu vågar man ändå utgå från att Riksbanken inte står oberörd av den förvärrade finansoron och de allt tydligare tecknen på konjunkturavmattning. Även om ett stort börsfall – som under onsdagen – normalt sett inte är något som man där reagerar på, så återspeglar det en växande pessimism om hela ekonomin. De långa marknadsräntorna är djupt nedpressade, vilket visar på sviktande framtidstro.
Riksbankens räntebana och marknadens förväntningar går för tillfället helt på tvärs. Räntebanan pekar brant uppåt, medan många marknadsaktörer däremot tror att det snart kommer räntesänkningar (se grafiken). Bland ekonomiska prognosmakare räknar allt fler med en räntepaus, där reporäntan får ligga oförändrad under hösten.
I sin senaste penningpolitiska rapport pekar Riksbanken själv på denna möjlighet. Man målar upp ett scenario med fördjupad statsfinansiell kris som pressar ner hela ekonomin. Främsta motmedlet är då en oförändrad – eller till och med sänkt – reporänta.
Riktigt så långt utför har ekonomin ännu inte rasat. Men Riksbanken har skäl att verka förebyggande, hellre än att invänta katastrofer. Så resonerar Norges Bank (norska centralbanken) som nyligen avstod från en väntad räntehöjning med hänvisning till finansoron.
Här i Sverige tillkommer nu att regeringen ska lägga fram en stramare statsbudget, där de tidigare väntade sänkningarna av inkomstskatten (däribland femte jobbskatteavdraget) tas bort. Det ger lägre efterfrågan i ekonomin och dämpar inflationstrycket. Samtidigt kan finansoron bidra till att den kommande avtalsrörelsen blir mer återhållsam än förutsett.
Under dessa omständigheter tycks behovet av ytterligare räntehöjningar inom närmaste tiden inte särskilt stort. Riksbanken tar inga stora risker genom att göra räntepaus i höst. Ett sådant beslut borde man kunna samlas till redan före den 7 september.