Ekonomi

Många islänningar ångrar också att de tog lån i utländsk valuta

Ryssar är inte de enda som lockats att ta förmånliga valutalån. På Island var det något som bankerna rekommenderade och som tiotusentals kunder tog. Det ångrar de i dag.

En sen januarikväll 2010 i Reykjavik satt jag i sällskap med ledarna för proteströrelsen Indefense, som hade bildats i spåren av finanskraschen 2008. Rörelsen hade som mål att stoppa regeringen från att ersätta de brittiska och holländska sparare som hade öppnat konton i Icesave, en internetbank som tillhörde en av de tre stora isländska banker som gick omkull 2008. Det handlade om tiotals miljarder som Indefense ansåg att de 320 000 islänningarna omöjligt kunde betala.

Krisen orsakades av bankernas äventyrliga utlandsaffärer. Därför frågade jag hur många av de närvarande hade tagit lån i utländsk valuta. Det blev en generad tystnad, sedan räckte den ena efter den andra upp handen. De hade köpt bostäder, bilar och båtar med hjälp av de förmånliga lånen. De var inte ensamma. Under åren då Islands ekonomi, på papperet, växte så det knakade var lån i isländska kronor ingen bra affär. De var knutna till inflationen, som var hög, och det gjorde att även räntan var hög. Bankerna rekommenderade i stället att de lånade i en korg av utländska valutor. Dollar, euro och yen var de vanliga valutorna.

Nästan vartannat hushåll tog lånen. Och då den isländska kronan stärktes mot de utländska valutorna under de gyllene åren vann låntagarna dubbelt. Räntorna var lägre än lån i isländska kronor, samtidigt som kronförstärkningen fungerade som en amortering; lånen minskade räknat i kronor. Men så kom kraschen. På en vecka i oktober 2008 fick staten ta över de tre storbankerna. Den isländska valutan sjönk som en sten och de tidigare så fördelaktiga lånen fördubblades. Bostadsmarknaden näst intill upphörde. Tiotusentals islänningar hade plötsligt mer i skuld än vad bostaden var värd – långt mer.

Det är lätt att i efterhand ifrågasätta låntagarna och deras vilja att ta vansinniga risker. Men de gjorde som banktjänstemännen föreslog. Det gäller nog även för en betydande del av de 700 förtvivlade Nordeakunderna i Ryssland.

Island har faktiskt återhämtat sig till stor del från kraschen. Genom ekonomiskt stöd från den internationella valutafonden (IMF) och europeiska grannländer kunde Island starta om. Men fortfarande finns det många hushåll som kämpar med stora lån.

Och läxan de har lärt sig lär de nog inte glömma i första taget: att det är bäst att låna i den valuta som man får sin inkomst i.