Ekonomi

Danmarks insats mot matsvinnet – öppnar matbank

Foto: Bertil Ericson/Fredrik Sandberg/TT

Danska folkkyrkans hjälporganisation Folkekirkens nødhjælp öppnar landets första så kallade matbank, Wefood, på måndagen. Sådana finns sedan decennier runtom i världen, men ännu inte i Sverige.

–  Wefood ska huvudsakligen göra en insats för att stävja matsvinnet i Danmark och samtidigt försöka få lite pengar som vi kan använda för vårt arbete ute i världen, så att vi kan hjälpa dem som inte har tillräckligt med mat. Det är tyngdpunkten, säger Per Bjerre på Folkekirkens nødhjælp till danska nyhetsbyrån Ritzau.

Livsmedelsbutiken på Amagerbrogade kommer att sälja varor som exempelvis har tryckfel på förpackningarna och grönsaker som har skönhetsfläckar. Priserna är tänkta att ligga mellan 30 och 50 procent lägre än i traditionella butiker, och kundkretsen tros främst bli politiskt och prismässigt medvetna personer.

Sedan tidigare finns danska Fødevarebanken vars idé är liknande, men där maten körs ut i skåpbilar till socialt utsatta. Matsvinnet i Danmark uppskattas till 700.000 ton per år, motsvarande 15,5 miljarder kronor.

Den globala matproduktionen som inte konsumeras orsakar över 3 miljarder ton växthusgaser, enligt Global Foodbanking Network. EU, som har program för att minska problemet, bedömer att butiker och konsumenter är skyldiga till 40 procent av svinnet.

Ett enhälligt franskt parlament beslutade nyligen om ett förbud för butiker att slänga livsmedel. Butikschefer riskerar dryga böter eller fängelse om de inte tecknar avtal med någon av landets matbanker som ska kunna sälja mat som inte gått åt.

Matbanker har funnits i USA sedan 60-talet och kom till Europa 1984 då den första franska öppnade. I Europa finns matbanker också i Storbritannien och Tyskland, men de finns också på flera håll i Asien, Sydamerika och Afrika. I Rågsved i södra Stockholm finns sedan i december en matbanksliknande butik som drivs av Stadsmissionen med Axfood som medgrundare.

Åsa Stenmarck, chef för avfallsgruppen på IVL Svenska miljöinstitutet, påpekar också att den kommersiella varianten Allwin finns i Göteborg samt ett antal enskilda avtal mellan lokala handlare och välgörenhetsorganisationer. Någon matbank i traditionell mening finns dock inte i Sverige.

– I övriga Europa är förekomsten oändligt mycket större. Jag tror att det beror på att vi har ett annat socialt välfärdssystem och historiskt inte lika tydlig fattigdom. Efterkrigstiden på kontinenten var också något helt annat än vad det var i Sverige.

Hon säger att nyttan med matbanker är självklar, men att hon har en del invändningar. Bland annat tycker hon att matbutikerna själva kunde bli bättre på att planera sina inköp och ta hand om sina varor.

– Den franska modellen är vällovlig, men till viss del är det ett beslut som är ett slags plåster på såret. Problemet förskjuts på ett sätt till välgörenhetsledet i stället för att butikerna ska se över sin hantering. Varenda butik räknar med ett visst svinn, bland annat för att man inte vill ha glest i hyllorna, säger Åsa Stenmarck.

– En annan aspekt på ett eventuellt införande av samma system i Sverige är att det inte skulle finnas välgörenhetsorganisationer nog att ta hand om all mat. Det har också visat sig vara väldigt svårt för organisationerna att ta betalt av butikerna för tjänsten att ta emot eller hämta livsmedel.

Sveriges matsvinn uppgår årligen till 1,2 miljoner ton, jordbrukssektorn exkluderad, och hushållen står för ungefär två tredjedelar av det, enligt Naturvårdsverket. Det betyder att vi slänger 81 kilo mat per person och år.

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att genomföra ett antal insatser för att minska det svenska matsvinnet. Uppdraget ska presenteras den sista mars. DN har sökt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Åsa Stenmarcks tips för att minska ditt matsvinn

• Handla inte mer än du behöver.

• Titta inte så mycket på bäst-före-datum – lukta och smaka på maten du överväger att slänga.

• Om du vet att du inom kort kommer att konsumera varan du köper, hjälp då butiken att minska sitt svinn genom att välja en förpackning med kortare bäst-före-datum.

• Ät upp det du lagar och frys in det du inte orkar.

• Töm förpackningarna helt.