Mäklarna pratar snudd på drömskt om den forna boomen. När den danska kronan var urstark och det kostade våra danska grannar en spottstyver att köpa ett svenskt torp eller en stuga.

– Nu har vi väldigt få förfrågningar från danskar, de är ytterst avvaktande. Jag har varit mäklare i 25 år och det är första gången som det är så här, säger Roger Johansson, mäklare på Fastighetsbyrån i Ljungby.

Sedan 2003 har danskarna dominerat stugköpandet i hans mäklarområde. Det småländska, grantäta inlandet har en attraktionskraft på danskar som saknar svenskt motstycke. Svenskar vill helst ha hav, åtminstone en sjö i närheten. Bor man nära skogen annars vill man inte se skog under semestern. Men danskarna har varit nöjda med en tyst skog och vatten som hämtas i brunnen. Ljungbykontoret sålde uppåt 50 stugor per år till dem. Men nu stångas danskar åt två håll. Dels med svag valuta, dels med hus och bostadsrätter som i Danmark tappat rejält i värde på kort tid. Att belåna bostaden för att köpa en svensk stuga är inte aktuellt.

– För tre, fyra år sedan hade vi tio—tolv intressenter på varje torp. Nu har vi inga. Samtidigt vill de som säljer ha tillbaka de pengar de själva lagt ut, vi har ju historiskt sett haft en väldig prisökning, säger Roger Johansson.

Mäklarkollegan Johan Hesselstedt äger kontoren i Älmhult och Markaryd. Det finns inga danska kunder nu, säger han. Och de som köpte stuga för tio år sedan eller mer, som börjat bli lite till åren, vill sälja. Barnen har inte lust att ta över. Ingen annan heller.

– Så vi får förklara för säljarna att vi inte har några köpare. Det är helt dött. Vi sänker ändå priserna, de har väl gått ner 25 procent sedan 2008.

På föreningen Danske Torpare, med över 10.000 danska stugägare som medlemmar, vägrar ordföranden Per Bonke låta sig nedslås.

– Det är en avmattning, inte tillbakagång. När den danska ekonomin blir bättre kommer intresset tillbaka. Naturen och stillheten... Det vill danskar ha. Och man får dubbelt så mycket hus för hälften så mycket pengar i Sverige, det vill jag hävda.