Den tröga danska ekonomin spelar huvudrollen när danskarna går till val på torsdag. Det högra blocket vill försämra pensionsvillkoren, medan det vänstra förespråkar längre arbetstid.
Det är inte längre invandringspolitiken som står i fokus i den danska debatten. Inför valet på torsdag är det debattvågorna om ekonomin som är hetast.
– Det är helt klart ekonomin som är dominerande i hela valrörelsen, säger Anders Olshov, chef för Öresundsinstitutet.
Här handlar det om att framstå som ansvarstagande och förmögen att hålla ekonomisk ordning. Grekland är skräckexemplet. Samtidigt finns det ett behov av att sätta sprutt på en trög utveckling som hittills har drivits på av exporten. Den riskerar dock att hämmas alltmer i takt med att omvärlden, inklusive den viktiga handelspartnern Sverige, reviderar ner prognoserna för sina ekonomier.
Samtidigt har den privata konsumtionen gått i stå, hämmad av en sjunkande bostadsmarknad. Liksom Irland och Spanien byggde Danmark under flera år upp en bostadsbubbla påeldad av billiga krediter och villiga banker. Bubblan sprack och sedan dess har fastighetspriserna sjunkit med upp till 35 procent. Många sitter som ägare av villor och lägenheter som är klart lägre värderade än inköpspriset, vilket gör att de greppar allt hårdare om plånboken.
Dessutom har de blivit svårare att låna pengar och arbetslösheten är på väg upp. Flera banker har fått problem och en statlig bankakut har bildats.
Politikerna saknar dock inte idéer. Regeringen har redan rott i hamn en överenskommelse om att slopa möjligheten att till ganska förmånliga villkor pensionera sig redan vid 60 års ålder. I samma överenskommelse höjs pensionsåldern till 67 år. Reformen får kritik av Socialdemokraterna, av många tippade att ta över regeringsmakten. Men den blir svår att stjälpa. Det socialliberala partiet Radikale venstre, som ingår i vänsterblocket, var med i uppgörelsen.
Det vänstra blockets huvudförslag för att öka statens intäkter och aktiviteten i ekonomin är att danskarna ska jobba i snitt tolv minuter längre per dag. Frågan är om politikerna har mandat att genomföra en sådan förändring. I Danmark, liksom Sverige, är det arbetsmarknadens parter som bestämmer reglerna i kollektivavtal.
En följd av den sämre utvecklingen är att svenskarnas pendlande till Danmark har minskat.
– Tidigare kunde svenskar åka över Sundet och hitta ett jobb samma dag - nu är det inte så längre. Flera företag säger upp folk. Dessutom är det mindre lönsamt sedan den danska kronan tappat i värde mot den svenska, säger Anders Olshov.
Positivt är att den danska ekonomin var starkare än väntat andra kvartalet i år - med en tillväxt på 1 procent.
Troels Theill Eriksen, ekonom på Nordea i Köpenhamn, ser vissa möjligheter till att stimulera den danska ekonomin. Visserligen är budgetunderskottet på väg upp. Men statsskulden är än så länge låg.
– Men det är viktigt att vi har en långsiktig politik. Vi ser i Grekland hur det kan gå annars. Som ett litet land ska vi inte överbelåna oss, utan måste ha en långsiktig hållbarhet, säger han.