Hittills får bolagsrapporterna godkänt, men det räcker inte för att lyfta börshumöret. En nästan 50-procentig börsuppgång sedan lägstanivån innebär skyhöga vinstkrav för ett fortsatt rally. Men på lite sikt kan det bli oväntat bra fart.
Fyra gånger om året är det upp till bevis för börsbolagen. Rapporterna för det tredje kvartalet har än så länge inte bjudit på några större överraskningar. Hård kostnadskontroll har bäddat för hyfsade vinster. Samtidigt har de bolag som inte lyckats riktigt på vinstraden fått lite medvind av att framtidsutsikterna har förbättrats.
Det finns en handfull börsdrakar som rapporterar först nu i veckan och som är av större betydelse. Rapporterna från Swedbank och SEB ger en fingervisning om att Handelsbanken och Nordea borde visa bra siffror för den svenska verksamheten. Båda bankerna har lägre upplåningskostnader än konkurrenterna men håller samma prisnivåer till kunderna som marknaden i stort. Det syns i bättre lönsamhet. För Handelsbankens del är orosmomentet den brittiska verksamheten, som kommer att synas i sömmarna. Än så länge har kreditförlusterna varit onaturligt låga med tanke på att Storbritannien haft det betydligt tuffare än till exempel Sverige i spåren av finanskrisen.
Det är höga krav på vitvarujätten Electrolux rapport och bolaget måste visa upp positiva effekter av sin vitvarusatsning i USA. För industribolagen Scania, Sandvik och SSAB är också kraven höga på att vd:arna åtminstone ska kunna visa ökad optimism om framtiden. Sannolikt kommer bolagen att få godkänt av analytikerna, i linje med den trend vi sett hittills. Men det lär inte ge tillräckligt med bränsle för att få fart på aktiekurserna.
Hittills har det varit ett odramatiskt mottagande av rapporterna på börsen.
Rapportbesvikelser har visserligen tryckt ned vissa aktier, men i sedvanlig ordning har marknaden valt att ta fasta på det goda: att bolagen tycker att det ser bättre ut. Samtidigt har de bolag som har mött eller överträffat förväntningarna inte fått bonus i form av större kursuppgång.
Det finns flera förklaringar till börsreaktionerna. Den mest uppenbara är det kraftiga kursrallyt sedan börsen bottnade. Många bolagsaktier handlas nu till årshögsta. Därmed krävs det helt enkelt något extraordinärt för att skjutsa kurserna till nya höjder. Det lilla extra stavas tillväxt, ökad försäljning, stigande orderingång och högre intäkter. Men i säsongens rapportskörd saknas det bevis på riktig tillväxt. I stället får vi trösta oss med mer poetiska omskrivningar (”ser ljusning”) för att efterfrågan kan vara på väg att vända.
Så till den ständigt aktuella frågan: Är börsen dyr eller billig?
Den sidledes rörelse vi sett de senaste veckorna gör ingen klokare. Svaret beror på hur stor vinsttillväxten blir nästa år. Efter det 50-procentiga rallyt på aktiemarknaden anser många att börsen är dyr i förhållande till hur vinsterna väntas växa. Med det vi vet nu – och de få konkreta bevis vi har på att tillväxten är på gång – är det en rimlig bedömning.
Högre vinster ligger redan i förväntningarna och förklarar kursuppgångarna hitills. Därför blir det ingen överaskning om merparten av alla vd-ord från det här kvartalet materialiserar sig i ökad efterfrågan och stigande vinster. Däremot kan effekten av en större efterfrågan bli oväntat kraftig och ge ny skjuts åt aktierna. Det finns i och för sig en viss risk för att låga lagernivåer tillfälligt sätter käppar i produktionshjulen, men lönsamheten för många bolag kommer att skjuta ordentligt i höjden ändå.
Efter drygt ett års intensivt sparande är bolagens fasta kostnader rekordlåga, vilket sannolikt lyfter marginalerna oväntat snabbt om försäljningen återvänder. När sedan investerare och analytiker räknar på försäljningsvolymerna med högre marginaler än tidigare väntade skjuter också vinstprognoserna i höjden. Större framtida vinster motiverar också högre aktiekurser.
Så trots att börsen ser dyr ut kan det vara bäddat för en fortsatt stark aktiemarknad. Det förutsätter dock att den ekonomiska återhämtningen tar fart på bred front och att poesin i alla vd-ord blir till intäktskronor.