Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Därför tar det tio år att bygga lägenheter

Foto: Jonas Lindkvist

○ Tio år. Så lång tid tar det i snitt att färdigställa ett flerbostadshus.

○ Överklaganden sägs vara en bromskloss. Men DN:s kartläggning visar att en viktig anledning är byggherrarnas strategi att bromsa byggtakten för att hålla priserna på bostäderna uppe.

○ DN startar i dag en granskning av bostadskrisens verkliga orsaker.

Bostadsbristen i Sverige är enorm. Boverket har slagit larm om att det behöver byggas minst 88.000 bostäder årligen fram till 2020. Men gapet mot verkligheten är stort – enbart 34.600 bostäder färdigställdes förra året i nyproduktion.

DN har genomfört en studie av samtliga nästan 25.000 bostäder i lägenhetshus som byggdes klart i fjol. Vi har spårat varje enskilt projekt bakåt för att få en bild av hur lång tid olika processer tar.

Granskningen visar att det i snitt tar tio år att färdigställa ett flerbostadshus i Sverige från det att en kommun fattar beslut om att utreda bostadsbyggande på en specifik plats.

Det finns vissa kommuner och områden där detaljplaner systematiskt överklagas, men i de flesta fall går det bara rakt igenom – inga bekymmer.

Vi är tveksamma till om denna förändring kommer att leda till en snabbare process.

Dessa beslut, som formellt är ett uppdrag till tjänstemän om att ta fram en detaljplan, är centrala i svenskt bostadsbyggande. Det är så kommunpolitikerna styr vilka områden som blir aktuella för nya bostäder. En detaljplan anger hur ett område ska bebyggas och det är med hänvisning till detta dokument som byggherrar ansöker om bygglov.

Såväl beslut om detaljplaner som bygglov går att överklaga. I debatten lyfter politiker och experter ofta fram segdragna överklagandeprocesser som den stora boven till att det tar lång tid att bygga i Sverige. I en debattartikel i juni skrev till exempel företrädare för alliansen att det numera är ”mer regel än undantag” att kommunala beslut systematiskt överklagas enligt plan- och bygglagen. Dagen därpå lyfte även bostadsminister Peter Eriksson (MP) fram problemen med många överklaganden.

Foto: Fredrik Sandberg/TTFoto: Fredrik Sandberg/TT

Men beskrivningen är överdriven, visar DN:s granskning. Det normala är att ett byggprojekt inte överklagas. Av alla de lägenheter som färdigställdes i flerbostadshus förra året var det 73 procent av detaljplanerna och 96 procent av bygglovsbesluten som inte alls har varit föremål för överklagande.

– Påståendet om att mer eller mindre allt överklagas är löjligt. Det finns vissa kommuner och områden där detaljplaner systematiskt överklagas, men i de flesta fall går det bara rakt igenom – inga bekymmer. Det är inte detta som tar tid, säger Göran Cars, professor i samhällsplanering på KTH.

I de fall där överklaganden förekommer är denna tid samtidigt en begränsad del av byggkedjan. Överklaganden av detaljplaner hade till exempel en genomsnittlig tidsåtgång på åtta månader, vilket motsvarar cirka 7 procent av byggkedjan.

Utslaget för alla bostäder motsvarar den genomsnittliga tiden enbart två månader.

Påståendet om att mer eller mindre allt överklagas är löjligt.

Ändå har regeringen drivit linjen hårt om att korta denna process.

I juni togs länsstyrelsen bort som instans så att överklaganden i stället sker direkt till mark- och miljödomstolen. Men länsstyrelsernas handläggningstider har hittills varit relativt kort, i snitt 2,5 månader.

– Vi är tveksamma till om denna förändring kommer att leda till en snabbare process. Man bör känna till att länsstyrelsen har haft möjlighet att motivera beslut utifrån ett regionalt perspektiv på ett helt annat sätt än domstolen har. Jag tror att det till och med finns en risk för att handläggningstiderna ökar eftersom domstolen därför kan behöva återförvisa fler ärenden tillbaka till kommunen, säger Kjell Haglund, analyschef vid länsstyrelsen i Stockholm.

Att bygga ett lägenhetshus – från ax till limpa:

Foto: Källa: SCB

Tipsa skribenten: Kristoffer.Orstadius@dn.se

Läs mer. Bostadskrisen bakom fasaden
  • Bromsat byggande pressar upp priserna
    Kommunerna ger klartecken åt bostadsprojekt – sedan tar det många år innan spaden sätts i marken. Byggherrar som bromsar takten för att hålla priserna uppe är en stor anledning till att det byggs för långsamt i Sverige, visar DN:s granskning.
DN granskar. Bostadskrisen bakom fasaden

Så gjorde vi granskningen:

  • DN har undersökt nära 25 000 lägenheter.
  • DN har begärt ut uppgifter om samtliga flerbostadshus som färdigställdes förra året. Det rör sig om 24 836 lägenheter.
  • Vi har utgått från det beslut som kommunen fattar i samband med att en bostad anses vara färdigt, ett så kallat slutbesked. I första hand har vi utgått från ett interimistiskt slutbesked om detta finns.
  • Vi har därefter spårat varje enskilt bostadsprojekt bakåt – från beslut om att ta fram detaljplan till att ett slutbesked finns.
  • När vi beräknat medelvärde för hur lång tid olika processer tar har vi arbetat med ett viktat medelvärde utifrån antal lägenheter som färdigställdes. Vi har alltså räknat för hur lång tid det tar i snitt för varje enskild bostad.
  • I SCB:s statistik om nybyggnation för 2015 är antalet 25 565 lägenheter, alltså 729 fler lägenheter än DN:s statistik. Skillnaden beror på att DN har valt en definition avFoto: ”färdigställd bostad” som har varit enklare för kommunerna att ta fram och som också är bäst lämpad vid undersökningar om tidsåtgång för olika processer i byggkedjan. Det ger oss också en möjlighet att få ett exakt datum för när bostaden färdigställdes.

Reportern:

  • Kristoffer Örstadius är undersökande reporter på Dagens Nyheter.

Nästa del i granskningen:

  • Del 2: Detta vill bostadsminister Peter Eriksson (MP) göra.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.