Internetanvändare i EU ska få bättre kontroll över de personuppgifter de lämnar i från sig.
Ett nytt lagförslag ger rätten att bli glömd, att information raderas om användaren vill.
Sedan EU:s nuvarande regler för persondataskydd infördes 1995 har utvecklingen galopperat förbi paragraferna. Då använde 1 procent av befolkningen internet, nu är det var och varannan person.
De nya förslagen försöker både att ge individen bättre kontroll över sina personuppgifter och att underlätta för företag.
Till exempel ska internetanvändare få tydlig information om hur uppgifterna ska användas, de måste samtycka till detta och de har rätt att kräva att uppgifter tas bort. Vill någon avsluta sitt Facebook-konto ska ingenting ligga kvar där efteråt, varken pinsamma festbilder eller statusuppdateringar.
Naturligtvis går det inte att radera varje spår på nätet. Uppgifter eller bilder kan ha kopierats och kommenterats i många led.
– Det kan finnas kvar saker man inte tycker om, men det är så det är när man har rätt att uttrycka sig, konstaterar Christian Engström, EU-parlamentariker för Piratpartiet.
Han är positivt överraskad över lagförslaget, som han anser stärker personskyddet. Tydligheten kan också bidra till att människor lämnar i från sig färre uppgifter av ren slentrian, tror han.
– Det är också bra att det nu blir ett regelsystem för hela EU. Det underlättar för företagen och det blir mer tyngd när vi ska hävda den europeiska synen på dataskydd gentemot USA, säger Engström.
I ett tidigare skede fanns förslag som skulle tvinga bloggare, Twitter- och Facebook-användare och andra att först be om lov innan de skriver om eller lägger ut bilder på någon. I förhandlingarna ansåg en grupp med EU-kommissionär Cecilia Malmström i spetsen detta vara absurt och förslaget är nu borta.
Inte heller journalistiska eller konstnärliga verksamheter omfattas, och det går inte att kräva att bilder eller artiklar ska raderas ur tidningsarkiv.
Förslagen ska nu förhandlas med EU-länderna och EU-parlamentet.