Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

De förlorar mest på nya skatteförslag

Medel- och höginkomsttagare, samt arbets­givare som anställer äldre – de är förlorarna på den nya regeringens skatteförslag.

För Ferenc Szeplaky och hans fru blir skatteförändringen kännbar: De får 30 000 kronor mindre i plånboken nästa år.

Regeringens olika förslag om skatteförändringar presenterades tidigare i veckan. Ett som har fått liten uppmärksamhet är att en särskild löneskatt för personer som fyllt 65 och som fortsätter att arbeta kommer att införas nästa år. Det gör det dyrare att anställa äldre, men slår också direkt mot äldre egen­företagare.

Ferenc Szeplaky är 67 år och driver en redovisningsbyrå i Härnösand tillsammans med sin fru, som snart fyller 65. Paret tar ut en taxerad årsinkomst på 300 000 var. Nästa år måste de betala den särskilda löne­skatten för äldre som regeringen vill införa.

Skatten är visserligen avdragsgill i rörelsen, men nettokostnaden för paret nästa år blir ändå uppåt 30 000 kronor.

– Det är ganska mycket. En höginkomsttagare måste tjäna 90 000 kronor i månaden för att förlora mer än vad vi gör, säger Ferenc Szeplaky.

Denna löneskatt kommer alla arbetsgivare som har anställda som är 65 eller äldre att få betala. Det är därför som effekten blir omedelbar för paret Szeplaky, som egenföre­tagare.

– Det här är en skattebelastning på pensionärer som arbetar. Det blir samma effekt om du är anställd, då måste arbetsgivaren betala mer, understryker han.

Regeringen menar att det finns statsfinansiella skäl till löneskatten, den beräknas nästa år dra in 2,34 miljarder kronor. Men regeringen hänvisar också till likformighet, ­eftersom den anser att all ersättning för arbete bör ha ”någon typ av social avgift eller motsvarande skatt”.

Ferenc Szeplaky är inte hel främmande för resonemanget, men tycker att regeringen tar i allt för mycket.

– Jag skulle kunna gå med på hälften. Det motsvarar min sjukpenningavgift, vilket skulle vara logiskt och rättvist. Men resten förstår jag inte – det är en ren skatt på arbete.

De flesta löntagare som ligger i normala lönelägen kommer att få mer i plånboken nästa år. Men många får ändå mindre än vad de skulle ha fått om reglerna för i år hade varit oförändrade.

I år går gränsen för när man ska betala statlig skatt vid en månadslön på strax över 36 000 kronor. Denna så kallade skiktgräns ska räknas upp med inflationen plus två procentenheter. Men med regeringens förslag kommer nästa år skiktgränsen att bara räknas upp med inflationen.

Regeringen tror själv att förslaget leder till att drygt 70 000 fler kommer att betala statlig skatt.

Hit hör vissa gymnasielärare, specialistsjuksköterskor med lång erfarenhet, arbetsledare och ingenjörer.

De som verkligen kommer att hamna på minussidan är hög­inkomsttagare, de som tjänar 50 000 kronor i månaden eller mer. Från nivån 50 000 trappas jobbskatteavdraget ned för att helt upphöra vid en månadsinkomst på drygt 123 000 – förutsatt att rege­ringens budgetförslag går igenom riksdagen.

De stora vinnarna är pensionärerna som får sänkt skatt, upp till en pensionsinkomst på 240 000 kronor per år.

För en garantipensionär med 8 100 kronor i månaden innebär det en skattelättnad på 180 kronor.

– En liten, men inte obetydlig summa för en garantipensionär med små marginaler, tycker Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Läs mer: ”Löfvens planer slår mot vanliga löntagare”

Fakta: Här är skatteförändringarna som regeringen föreslår

○  Nedtrappning av jobbskatte­avdrag, från månadsinkomster över 50 000 kronor.

○ Sänkt skatt för pensionärer.

○ Slopande av den lägre arbets­givaravgiften för unga.

○ Begränsad uppräkning för gränsen till statlig skatt.

○ Höjd skatt på kärnkraft.

○ Slopad rutavdrag för läxhjälp.

○ Minskad avdragsrätt för pensionssparande.

○ Särskild löneskatt för äldre.

○ Höjd skatt på tobak, bekämpningsmedel, avfall och naturgrus.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.