Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

De har gjort miljonvinster på Stockholms avknoppningar

Förskolorna och hemtjänsterna som staden sålde för drygt tre miljoner har gjort vinster på 65 miljoner kronor – på bara tre år. DN:s granskning visar att flera av dagismiljonärerna redan plockat ut mycket stora belopp i utdelning och lön från den skattefinansierade verksamheten.

Förskolorna Upptäckarna AB i Älvsjö såldes 2008 till två förskolechefer för 805 000 kronor. Under de tre följande åren 2009–2011 har företaget, som består av de fyra förskolorna Bullerbyn, Ekbacken, Fantasia och Vindleken, haft en sammanlagd vinst på 16,9 miljoner. Av dessa pengar har aktieägarna redan plockat ut 9 miljoner kronor i utdelning.

Kulturkrabatens förskolor kunde redan efter åtta månader ta ut 4 miljoner kronor i vinst och andra förmåner. Totalt har Kulturkrabatens förskolor haft ett överskott på 10,6 miljoner sedan de startade våren 2008. Ägaren har också låtit företaget köpa ett privat hus för 2 miljoner.

Ett tredje exempel är den ensamföretagare i Hässelby-Vällingby som driver Freja Assistanstjänst. Hon var chef för stadsdelens ledsagarservice, betalade 3.000 kronor för ett arkivskåp med samtliga kundmappar, fick med sig personalen och hyrde en lokal av kommunen – i dag har hon samlat på sig 6,3 miljoner i vinst.

Kommunens beslut att knoppa av verksamheterna till underpris lade grunden till dessa entreprenörers vinster.

De allra flesta av de avknoppade förskolorna och hemtjänsterna som sålts till aktiebolag har hittills låtit överskotten ligga kvar i företagen. Det rör sig ofta om 5–10 miljoner kronor i upparbetat kapital, visar DN:s genomgång. Sammanlagt är vinsterna uppe i 64,6 miljoner kronor.

Två av företagen har redan sålts vidare till storkoncerner: Södermalms Hemtjänst och förskolorna Utforskarna.

Anita Granlund och Annette Strandljung heter de två förskolechefer som startade Utforskarna AB i februari 2008. Redan efter ett år började de leta efter en köpare, och i juni 2010 sålde de till skolkoncernen Pysslingen.

Hur mycket de fick betalt vill de inte kommentera.

Varför sålde ni så snabbt?

– Jag hade redan jobbat på övertid, var 66 år. Jag hade redan tidigare bestämt att jag inte skulle arbeta för länge, säger Anita Granlund.

Innan hon gick i pension ville hon ändå pröva på att arbeta mer självständigt i ett eget företag, säger hon. Det faktum att Anita Granlund redan nått pensionsåldern påverkade inte Älvsjö stadsdelsnämnd, när de beslutade att knoppa av förskolorna till henne och hennes kollega.

DN:s granskning visar att många av aktieägarna – som ofta arbetar i det egna företaget – tar ut höga löner, miljoninkomster är inte ovanligt. Inkomstuppgifterna som redovisas här intill är den totala inkomsten, det vill säga inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Inkomsterna kan dock även komma från annat håll än den verksamheten som de är chefer för.

Hur kan då överskotten bli så stora?

En rad faktorer spelar in: allt från löner, personaltäthet, lokalhyra och administrationskostnader. En viktig skillnad mellan privata och kommunala förskolor, är att de privata disponerar hela förskolepengen. Pengen per barn är mindre för de kommunala förskolorna, eftersom en viss andel kan omfördelas till andra verksamheter, exempelvis socialbidrag.

Som DN skrev i gårdagens tidning är de granskade bolagen i dag värda 81,7 miljoner kronor, försiktigt räknat. Det är Tomas Hjelström, ekonomie doktor i företagsvärdering på Handelshögskolan i Stockholm, som gjort värderingen på DN:s uppdrag.

Hjelström menar att kommunerna nu måste bli duktigare på att hushålla med skattebetalarnas pengar.

– Det offentliga måste ta sitt ansvar och jobba med prislappen, det är det effektivaste sättet. Ser man att företagen får stora överskott ska man pressa priset på tjänsterna och betala mindre. Kommunen måste jobba med bägge sidorna av ekvationen, inte bara knoppa av och nöja sig med det, säger Tomas Hjelström.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.