Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

De lämnade Nokia – men i stället fick de sitt livs chans

Hannele Mennala och Anna-Marja Vainios erfarenheter från Nokia blev en fördel när de startade eget. ”Vi fick ju chansen att lära oss och utveckla en global affärsidé. Det var det som Nokia gav oss”, säger Anna-Marja Vainio.
Hannele Mennala och Anna-Marja Vainios erfarenheter från Nokia blev en fördel när de startade eget. ”Vi fick ju chansen att lära oss och utveckla en global affärsidé. Det var det som Nokia gav oss”, säger Anna-Marja Vainio. Foto: niklas meltio

Helsingfors. Telekomjättens kris ledde till att Hannele Mennala och Anna-Marja Vainio fick sluta där för drygt två år sedan.

Det blev deras livs chans. De startade eget och nu går deras företag med vinst.

Hannele Mennala och Anna-Marja Vainio tillhör de tusentals Nokiaanställda som lämnat koncernen under de senaste fyra åren. För deras del upphörde anställningen i januari 2012, men det kom inte som en överraskning.

– Tecknen hade synts en tid, berättar Hannele Mennala.

– Och det gav oss tid att tänka efter, fyller Anna-Marja Vainio i med en viss tillfredsställelse.

Båda hade haft ansvarsfulla arbetsuppgifter inom Nokia, med affärsutveckling och marknadsföring. Men de hade också länge funderat på att starta eget. Så när nedskärningskvasten nådde dem så var de redo att göra verklighet av drömmen. De tackade till och med nej, när Nokia erbjöd dem fortsatt anställning.

Den typ av kreativt arbete de hade haft inom Nokia, där det hela tiden handlade om att tänka i nya banor, blev en fördel när de startade företaget Proimpact.

– Vi fick ju chansen att lära oss och utveckla en global affärsidé. Det var det som Nokia gav oss, säger Anna-Marja Vainio.

Nokia hade ett program för att hjälpa anställda till nya arbeten och nya företag. Mennala och Vainio fick en startkassa, men framför allt stöd och kontakter.

– Vi fick information och föreläsningar med entreprenörer. Och dessutom möjlighet att få feedback, säger Hannele Mennala, som anser att detta var viktigare än det finansiella stödet.

Redan under uppsägningstiden, då de fortfarande var anställda på Nokia, startade de Proimpact, ett företag som tar fram program för att hjälpa företag, myndigheter och organisationer att få sina anställda att bli mer produktiva. Det sker genom att de anställda mår bra och trivs på arbetsplatsen.

De båda ägarna värjer sig dock när DN talar om ett hälsovårdföretag. Inte är de heller ”välbefinnandecoacher”, som Hannele Mennala säger.

– Det handlar mer om välbefinnande på arbetet för att öka produktiviteten än direkt hälsovård. Och att motivera till engagemang i arbetet, menar hon.

– Vi kan inte ta hand om människor som blivit sjuka, men vi behöver kunna se problemen i förväg och på så sätt förebygga dem, fortsätter hon.

Proimpact tar fram individuella program för företag för att ledningen ska kunna öka välbefinnandet på arbetsplatsen. Det i sin tur, menar Vainio och Mennala, förbättrar personalens produktivitet.

– Vi arbetar alltså med engagemang och välbefinnande på arbetet och vi hjälper företag att ta fram strategier för det, förklarar Anna-Maria Vainio.

Rent konkret betyder det att Proimpact, genom ett datorprogram, tar fram en individuell ”verktygslåda” för företagsledningen. Den identifierar de svaga punkterna och vad som kan göras för att förbättra dem. Dessutom kan programmet mäta välbefinnandet och koppla det till hur produktiv personalen är.

Anna-Marja Vainio tar utbrändhet, ett växande problem i Finland, som ett exempel.

– Det tar åratal för en arbetstagare att bränna ut sig, men tecknen har funnits där långt innan, bara man ser dem. Vi vill att företagsledningen ska se i förväg vad som kommer att hända och att göra något åt det, säger hon.

– Men det kräver att man också VILL se det från ledningens sida, att man accepterar att man KAN få ett problem.

Proimpact är ett litet företag; målet är en omsättning på 100 000 euro om året (cirka 950 000 kronor). De båda delägarna är inte särskilt intresserade av att växa med fler anställda. I stället satsar de på nätverksbyggande. De har till exempel samarbeten med både forskningsvärlden och andra företag.

Ingen av dem ångrar att de blev entreprenörer. Som Hannele Mennala säger:

– Det är kul och utmanande!

– Och jag har lärt mig mer på ett år med Proimpact än under tio år på Nokia, fyller Anna-Maria Vainio i.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.