Projektet som drivs av Stockholms stad går under namnet "Konsumera smartare och minska växthuseffekten". Villafamiljen i Enskede är ett av 65 hushåll - de flesta bor i flerbostadshus - som valts ut med hjälp av SCB för att representera ett "Mini-Stockholm".
Tanken är att mäta de totala utsläppen av växthusgaser som hushållen lämnar ifrån sig. Mätningen omfattar all konsumtion av varor och tjänster. Inte bara el, bränsle, transporter och uppvärmning utan även mat, kläder och boende.
Med hjälp av databas från KTH/FOI ska man få fram varje hushålls växthusgasprofil. Dataprogrammet som tagits fram i Holland har med hjälp av SCB "försvenskats" med cirka 350 poster som i stort sett täcker alla hushållsutgifter.
- Det unika med undersökningen är att vi även kommer att mäta den "indirekta" energin, den som finns dold i produktionen av alla de varor och tjänster som vi köper och använder, förklarar Martin Saar, projektledare vid miljöförvaltningen i Stockholm. Från gruvbrytning, förädling och tillverkning till transporter och förädling.
Var koldioxidutsläppen sker spelar ingen roll, eftersom de drabbar alla som en global klimatförändring.
- Men redan vid köptillfället kan man göra ett val som får betydelse för hur mycket energi- eller koldioxidutsläpp vi själva bidrar med.
Martin Saar tillägger att en mer miljövänlig, smart konsumtion också är ekonomisk, en fyrabarnsfamilj kan spara minst en tusenlapp i månaden.
Gunnar Fors och Harriet Mårtensson och deras tre barn Vanja, Mika och Vidar ska de närmaste tre månaderna registrera alla sina inköp och vardagsaktiviteter. Alla kvitton och andra uppgifter ska matas in i databasen och ge en bild av hur familjen påverkar växthusgaserna.
- Visst förstår man att det är onödigt att vi äter äpplen som tranporterats ända från Argentina och hit när vi har egen frukt, konstaterar Gunnar Fors. Det är intressant att hela kedjan kartläggs.
I ett andra steg ska familjen inbjudas till diskussioner och kurser. Det kommer handla om allt från matlagning till energisparande och andra sätt som leder till mindre klimatpåverkan. Projektekts avslutning blir en förnyad mätning.
- Stadens mål är att snabbt minska varje stockholmares utsläpp av koldioxid med 500 kilo om året till fyra ton. Och fram till 2050 ska det inte finnas några fossila bränslen alls i Stockholm, säger Martin Saars.
Det var Harriet Mårtensson som såg annonsen om undersökningen och skickade in en intresseanmälan.
- Alla talar om växthuseffekten i dag, nu får vi själva veta hur vi lever. Jag tror att alla kan känna en oro för vad som sker, säger hon.
Oavsett undersökningen försöker familjen tänka miljövänligt. Källsortering och kompostering pågår sedan länge. Gunnar cyklar till jobbet inne i stan, bilen används sparsamt - barnen hämtas hellre med cykel eller att man går till fots. Dessutom ingår man sedan länge i ett nätverk med familjer i området som köper hem jordbruksprodukter från en lantbrukare i Uppland.
Närproducerad mat, alltså helt i linje med hur man borde leva.
- Vi är tolv familjer som får leveranser en gång i månaden. Det blir inte billigare, men det är bra produkter, säger Harriet.
DN berättade nyligen om en kartläggning av elförbrukningen som Energimyndigheten gör i hushåll i Mälardalen. Syftet är att ta reda på varför elanvändingen ökar trots allt energisnålare apparater. Nu erbjuds familjerna i miljöförvaltningens studie att haka på även den undersökningen och snart ska familjen Fors-Mårtensson få mätutrustning installerad i villan.