Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

De unga behåller skulderna livet ut

Medan 40-talisterna sett sina villor förvandlas till guldgruvor, får deras barn räkna med att ha kvar en stor del av skuldberget när de går i pension. Nya villkor för inflationen och frågetecken kring värdeökningen gör att experterna varnar för att se bostaden som ett säkert pensionssparande.

Många äldre har i dag en mycket låg belåningsgrad på sina bostäder. Värdet på deras lån har gröpts ur av inflation och prisökning på bostadsmarknaden.

– Det visar verkligen hur extremt gynnad den här äldre generationen har varit, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

På 70- och 80-talen hade Sverige tidvis en tvåsiffrig inflation. Sedan mitten på 90-talet jobbar Riksbanken med ett inflationsmål på 2 procent.

Mot bakgrund av det kan man konstatera att inflationen kommer att gröpa ur lånen även för dem som köper hus i dag, men inte i samma utsträckning som för deras föräldrar.

– Det kommer inte att bli lika fantastiskt bra som för den tidigare generationen. Det behöver man ta höjd för när man planerar sin ekonomi, säger Gunilla Nyström.

Man kan inte säga generellt att ”bostaden är min pensionsförsäkring”.

– Men jag tror fortfarande att det är bra för ens privatEkonomi att äga sin bostad under en lång period. Det är svårt för privatpersoner att bygga ett eget kapital på annat sätt.

Inflationen må ha varit hög tidvis, men matchar långtifrån de kraftiga prisökningarna på villor och bostadsrätter.

Till exempel kostade snittvillan i StorStockholm 270.000 kronor 1975. I reda pengar motsvarar det vad man kan köpa för 1,3 miljoner kronor i dag. Men en snittvilla kostar nästan tre gånger så mycket.

Enligt Gunilla Nyström finns det alla möjliga förklaringar till det.

– Men ett väldigt viktigt skäl är att räntorna fallit från 15 procent till i snitt omkring 5 procent.

Att höga räntor och fastighetsskatt inte måste tas med i kalkylen har lett till att folk i stället efterfrågat hus till högre priser.

– Men de sänkta kostnaderna är en engångseffekt, säger Gunilla Nyström.

Det kan innebära att priserna ökar mer långsamt i framtiden. Men det kan ingen med säkerhet veta.

Bo Söderberg, nationalekonom och bostadsforskare vid Uppsala universitet, tycker att dagens situation är betydligt sundare än den som rådde på 70- och 80-talen, då bostadsmarknaden även svämmade över av subventioner och höga ränteavdrag.

– Privatekonomiskt kan det upplevas som att vi går in i en mer ogynnsam situation, men det gäller om man har den gamla situationen som norm. Den var snarare avvikande, säger han.

– Att ha föräldrarnas bostadskarriär som mönster för ens eget liv är inte hållbart.

På sikt kan dagens system leda till effektivare resursutnyttjande, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, menar Bo Söderberg.

– Man konsumerar så mycket bostad man har ekonomi till under olika faser av livscykeln.

Hur inflation, amortering och värdestegring på hus påverkar privatekonomin finns illustrerat med räkneexempel här nedanför. Den viktigaste siffran att jämföra är belåningsgraden, som dels visar hur stora räntekostnaderna blir, dels hur mycket som blir kvar vid en försäljning.

I exemplet utgår vi från att inga nya lån tas. Men att göra vissa renoveringar med åren är i praktiken ett måste.

–Det kanske man behöver låna till. Om man inte amorterar kan det vara svårare att skaffa sig det utrymmet, säger Gunilla Nyström.

 

 

 

Fakta: Belåningsgraden avgör hur dyrt det blir

Köp 1975

Snittvilla Stockholm: 270.000

Topplån: 40.500

Bottenlån: 202.500

Efter 35 år

Belåningsgrad: 1,6 procent

Värde: 3.723.000

Skuld: 60.000 kronor. Topplånet var avbetalat efter 20 år och bottenlånet har amorterats med 2 procent per år.

Räntekostnad: 5.000 kronor per år (brutto, vid 5 procents ränta).

Köp 2010 Amorterar inte

Snittvilla Stockholm: 3.700.000

Lån (85 procent): 3.145.000

Kontant (15 procent): 555.000

Efter 35 år

Belåningsgrad: 24,8 procent

Värde: 6.230.000, Skuld: 1.550.000

Räntekostnad: 77.500 kronor per år

Köp 2010 Amorterar 2 procent

Snittvilla Stockholm: 3.700.000

Lån (85 procent): 3.145.000

Kontant (15 procent): 555.000

Efter 35 år

Belåningsgrad: 7,6 procent

Värde: 6.230 000, Skuld: 465.000

Räntekostnad: 23.250 kronor per år

Fotnot: Räknat i dagens penningvärde, vad skuld och värde skulle motsvara idag. Källa: SEB.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.