Barroso vill att EU rör sig mot en federation – hur avgörande är detta uttalande?

– Det är inte överraskande att EU-kommissionen anser detta. Men det är nytt att kommissionen nu börjar driva denna linje öppet.

– EU-kommissionen har hittills under eurokrisen sagt att det går att fördjupa samarbetet inom EU med ökad överstatlig kontroll av hur medlemsländerna sköter sina ekonomier inom det nuvarande fördragets regelverk. Medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel sagt nej till förslag som euroobligationer med argumentet att det strider mot EU:s grundlag. Och Tyskland har därför drivit på för en förändring av fördraget.

– Nu ansluter sig EU-kommissionen till Merkels linje, även om Barrosos tidtabell var mycket lång. Han talade om ett första förslag från kommissionen inför EU-parlamentsvalet 2014, och därefter en förhandling om innehållet i en ny grundlag.

Vad kan det här utspelet leda till?

– Det visar vad som är att vänta från det förslag till fördjupat EU-samarbete som ska läggas fram av Barroso tillsammans med EU-ordföranden Herman Van Rompuy, ECB-chefen Mario Draghi och Eurogruppens Jean-Claude Juncker i höst, och som EU-regeringscheferna ska ta ställning till på toppmötena.

– Barroso utlovade också ett förslag om "ekonomisk union" i höst med skärpt övervakning av medlemsländernas budgetar och ekonomiska politik.

– Parallellt med hanteringen av eurokrisen kommer det alltså att bli en stor debatt om EU ska gå mot ökad federalism, mot mer europeisk demokrati.

Vilka konsekvenser kommer det att få för EU och Sverige?

Eurokrisen har gjort att Sverige hamnat på läktaren i EU:s diskussioner. Det akuta läget i flera av krisländerna och kraven på finansiellt stöd från de rikare euroländerna har lett till en intensiv politisk debatt och krav på dramatiska beslut, medan icke-euroländerna stått vid sidan om och kunnat ägna sig åt att kommentera men utan att ha något verkligt inflytande.

– Den här debatten riskerar att leda till en skärpt skiljelinje mellan euroländerna och övriga. I Storbritannien har kraven på en folkomröstning om att lämna delar av EU-samarbetet fått ökat stöd. I Sverige har utrikesminister Carl Bildt nyligen varnat för ett delat EU.

– Och många EU-ledare vill inte ha den här debatten om fördragsförändringar. De minns hur tidigare försök stoppats när medborgare i flera länder röstat nej i folkomröstningar.

Hur ska man se på att detta uttalande kommer i en period då eurozonen befinner sig i djup kris?

– Det är i krislägen som EU har tagit de stora besluten om fördjupat samarbete tidigare. På så sätt är det inte förvånande att diskussionen kommer nu när EU-samarbetet befinner sig i sin djupaste kris hittills.

– De politiska ledarna är troligen också medvetna om att eurokrisen är ett resultat av deras misslyckade bygge av eurosamarbetet från start. Och nu anstränger man sig extra mycket för att visa handlingskraft.