Den postdräng som inte sprang snabbt nog riskerade straff. Och det gällde att blåsa i hornet i tid så att nästa löpare kunde ta vid. På 1600-talet föddes det svenska postväsendet.
Det var rikskanslern Axel Oxenstierna som tyckte att riket behövde styra upp postgången.
Under 1636 skapades postlinjer som olika postbönder hade ansvar för. Med hjälp av raska drängar med posthorn delades breven ut runtom i landet. För att postgången inte skulle stoppas upp någonstans var det hårda straff för den dräng som latade sig.
Rikets alla postmästare var skyldiga att rapportera vad som hände på orten och 1645 började den första svenska tidningen, "Ordinarie Posttidender" ges ut.
För att ingen skulle kunna stjäla brev infördes poststämplar 1686. Bara två länder i världen hade gjort det förut.
Under 1840-talet hamnade postverksamheten under finansdepartementet och cirka tio år senare antogs namnet "Kungliga Generalpoststyrelsen". Fram till 1863 fick inga kvinnor arbeta där, men sedan öppnades arbetsplatsen för ogifta kvinnor.
År 1855 infördes enhetsporto, i form av de första svenska frimärkena. De kallades skilling banco-märken och de billigaste kostade 3 skilling och de dyraste 24. Posten transporterades med hjälp av hästdragen diligens och det kostade en riksdaler per mil att följa med. Men sedan tog järnvägen över allt mer. År 1888 gick den sista postdiligensen med hjälp av vanlig hästkraft.
Fyrtio år senare var det premiär för det första nattpostflyget. De flesta turerna gick till London och i början sorterades posten ombord. Men eftersom det blev kaos så fort det blev en luftgrop ändrades snart rutinerna. För att inte posten skulle sjunka i havet om planet kraschade fraktades breven i säckar omslutna av kork.
1968 organiseras posten om helt och landet delades in i sorteringsområden med centralorter. Det blev mycket vanligare att posten transporterades på vägar och via flyg.
Statsägda Sveriges Kreditbank och Postbanken slogs ihop till PK-banken 1974 och denna blev självständig. Postgirot förblev en enhet inom Posten.
Nästa stora politiska beslut var att Posten skulle gå från att vara ett affärsverk till att bli ett aktiebolag. Samma år upphörde monopolet på brevbefordran. En postlag såg dagens ljus och en fristående myndighet, Post- och Telestyrelsen, skulle kolla att lagen efterlevdes.
Postens stora webbsatsning Torget får stort genomslag 1996 och internetutvecklingen i Sverige tar fart.
Innan sammanslagningen med den danska posten hade svenska posten cirka 30.000 medarbetare och en omsättning på över 25 miljarder kronor. Den nya dansk-svenska Posten får cirka 50.000 medarbetare.