Det görs inga telefoner i "Nokialand"

Nokia var fram till mitten av 1990- talet ett sammelsurium av företag och produkter: pappersmassa, stövlar, kablar, däck, tv-apparater och elektronik. I dag består Nokia bara av telekom, sedan "gökungen" under 70- och 80-talen sparkat ut sina förfäder och under stora och hetsiga diskussioner tvingat dem att byta förnamn till Nokian.

- Vi har en lång tradition av att vara framstående industristad, och det kommer vi att vara även i framtiden, även om vi nu satsar hårt på att också få hit företag inom service- och tjänstesektorn, säger stads­direktör Markku Rahikkala. Hans post kan jämföras med ett svenskt kommunalråd, fast den är opolitisk.

Nokias befolkning ökar med 500-600 personer om året, vilket ger en ekonomisk tillväxt på runt 7 procent. Men samtidigt har den kommunala budgeten de senaste åren ökat med 10 procent.

- En i längden ohållbar situation, men i och för sig är det ett positivt bekymmer, säger Markku Rahikkala och skrattar.

Kommunen har en budget för 2005 på 140 miljoner euro. Men den kommer att dras över med drygt 2 miljoner euro. Och både 2002 och 2003 gjorde man underskott i samma storlek. I fjol däremot gick budgeten ihop tack vare utförsäljning av fjärrvärmeverket.

- Men redan till nästa år ska vi ha en budget i balans och vi räknar med att de närmaste åren kunna investera 15 miljoner euro i ny infrastruktur i form av 300 nya bostäder, flera daghem, förskolor och tre nya industriområden.

Nokia är den stad i Finland som har flest miljonärer. Gissa varför? Och att höja kommunalskatten med 50 cent skulle på ett år radera hela budgetunderskottet på 21 miljoner euro.

- Men det är politiskt helt omöjligt, säger Markku Rahikkala.

Regeringen har fått upp ögonen för de finländska kommunernas svåra ekonomiska lägen, Nokia är en av de mest gynnade, och utreder hur problemet ska lösas.

- Men vi kan inte sitta och vänta. Det är kommunens ansvar att se till att allt fungerar.

Och lösningen för att kostnaderna inte ska skena i väg okontrollerat är ett unikt samarbete med grannkommunerna och en ökad privatisering i en kommun där 26 av de 43 kommunfullmäktigeplatserna innehas av socialdemokrater, vänsteralliansen och kommunisterna.

- Ibland är det bättre att de ideologiska principerna får stå tillbaka för verkligheten.

Bland de verksamheter som privatiserats helt eller delvis finns vårdcentraler, fjärrvärmeverk och lokalvården i offentliga lokaler. Inom barn- och äldreomsorg samt räddningstjänst och skolväsende finns ett intimt samarbete med grannkommunerna. Bland annat finns en högskola med teknisk utbildning, med specialsydd undervisning för det regionala närings­livet. I grannstaden Tammerfors finns dessutom två universitet, varav ett tekniskt.

Telekomkoncernen Nokias grundare har fortfarande omfattande verksamhet i kommunen med tillverkning av träplattor, däck, stövlar och energi. I kommunen finns ytterligare stora arbetsgivare som finska försvaret, Norso textilfabrik och motortillverkaren Sisu Diesel. Därutöver finns det runt 1.000 mindre företag.

- Trots att Nokia i sig aldrig haft någon verksamhet här i kommunen, har de gjort oss kända över hela världen. Något som varit till stor hjälp för att få hit andra företag, menar Markku Rahikkala.

- Nu när industrin är helt globaliserad kan man inte planera någon kommunal verksamhet på att de stannar kvar på orten.

- Men med de enorma investeringar de gjort tyder allt på att de stora kommer att vara kvar för lång tid framöver.

- Att de skulle "utlokalisera" finns inte ens på agendan, säger stadsdirektör Markku Rahikkala, och det syns ett stänk av oro i hans ögon.

- Men vi kan inte slå oss till ro. Vi måste hela tiden ha öron och ögon öppna för att få hit nyetableringar. Jobba aktivt med marknadsföringen av vad vi har att erbjuda, både företag och människor som kan tänkas flytta hit.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut