Konsumentprisindex föll kraftigt mellan november och december. Nu ökar sannolikheten ytterligare för att Riksbanken ska sänka reporäntan. Det säger DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück när han här svarar på fyra frågor om inflationen.
Varför sjunker inflationstakten så mycket?
- Denna gång beror det främst på Riksbankens stora räntesänkning i december, som har gjort att hushållens räntekostnader för boendet har blivit betydligt lägre. Men bidragande är också att bensinpriset har gått ner och att det är mycket reor på kläder. Bakom alltihop finns lågkonjunkturen som innebär att efterfrågan i ekonomin har försvagats, vilket minskar trycket på priserna.
Hur påverkar det Riksbanken? Kan den stå fast vid sitt inflationsmål?
- Sannolikheten för att Riksbanken ska sänka reporäntan ytterligare blir nu ännu större. Nästa ordinarie tillfälle kommer vid räntemötet om en månad, men det kan också gå snabbare om man ser ett sådant behov. Syftet är då att inflationen ska upp till 2,0 procent, från de 0,9 procent som mättes i december.
Finns det risk att fallet slår över i deflation?
- Prisfall under enstaka månader, vilket vi nu har haft, är inte detsamma som deflation. Risken för att den allmänna prisnivån ska sjunka under en längre tid, så att allmänhetens förväntningar blir inställda på fortsatt fallande priser (vilket är definitionen av deflation), känns ännu inte särskilt stor. Riksbanken kan motverka detta genom fler räntesänkningar och även regeringen kan sätta in fler stimulansåtgärder.
Hur påverkar fallet konsumenterna/hushållen?
- Positivt, så tillvida att pengarna räcker längre. Alla som inte löper risk att förlora jobbet kan glädja sig åt ökade realinkomster. Sedan återstår det att se om följden blir höjd konsumtion eller om sparandet stiger. Just nu skulle det behövas en större efterfrågan.