Börsoron och euro-krisen väcker många frågor. DN bad Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, att reda ut begreppen.
Hur allvarlig är situationen?
~ Den är allvarlig. Vad som skulle kunna hända nu är att det blir en ond spiral av stigande räntor, växande budgetunderskott och ytterligare stigande räntor för Spanien och Italien. Då kommer de inte klara av situationen och skuldbördan blir så stor att de måste be de andra euroländerna om hjälp – på samma sätt som Grekland, Portugal och Irland har gjort. Problemet är att den temporära krisfond som EU har i dag inte är så stor. Pengarna som är utlånade till fonden av euroländerna räcker inte för att klara en finansiering av Spaniens och Italiens statsskuld. Då måste euroländerna anslå mer pengar, och frågan är vad som händer då. Det är både ett ekonomiskt och ett politiskt problem, men i första hand ett politiskt.
Kan eurosamarbetet spricka?
– Visst finns det en risk – men jag bedömer den risken som osannolik. EU har investerat alltför mycket i valutaunionen och ser den som ett nödvändigt komplement till den inre marknaden. Alternativet är att återgå till någon form av växelsamarbete och det är inte heller problemfritt.
Varför faller de svenska börserna hårt när det går så bra för Sverige?
– Det beror på att Sverige har en väldigt hög andel privata aktiesparare. De reagerar ofta både snabbt och drastiskt på såväl goda som dåliga nyheter. Därför brukar Stockholmsbörsen röra sig både mer uppåt och mer nedåt vid både uppgångar och nedgångar. Vi vet inte i vilken mån det här är en överreaktion. Reaktioner i sig ger uttryck för en oro för Sveriges export, och vår export är beroende av att det går bra i omvärlden.
Vad händer framöver?
– I bästa fall lägger sig oron utan att man gör något särskilt. I värsta fall tvingas EU-ministrarna vidta nya åtgärder, till exempel öka krisfondernas kapital.