De är ett luttrat släkte och Saabandan har tagit dem genom kriserna även när det sett som mörkast ut, men nu är konkursen ett faktum. ”Vi får nog inse att det här är slutet,” säger Saabarbetaren Stefan Karlsson.
Det är måndag eftermiddag och mörkret lägger sig både bildligt och bokstavligt över Saabfabriken på Stallbackaområdet utanför Trollhättan. Stefan Karlsson och arbetskamraten Nick Pedersen vandrar ut genom grindarna med beskedet att bilfabriken de arbetat för i tjugotalet år gått i konkurs.
Inte ens den påhittige vd:n Victor Muller hade några fler äss i rockärmen att spela ut.
– Man har förstått att det kunde sluta på det här sättet och försökt att förbereda sig, men just nu känns det bara tomt, säger 50-årige Nick Pedersen.
Hans fem år yngre kollega är en man med humor och försöker muntra upp den tunga stämningen.
– Du vet, man får försöka se det från den positiva sidan, man får mer tid över till barnen, säger Stefan Karlsson med ett snett leende. De har varit på ett sista informationsmöte med Victor Muller, men medan många av kollegerna applåderade när holländaren åter bad om ursäkt inför de anställda lät Nick och Stefan bli.
– Ärligt talat tycker jag inte det är läge att applådera en dag när Saab har gått i konkurs, säger Stefan.
Utanför grindarna står hela Sveriges massmedier och vill ställa frågor.
Merparten av de 3 500 Saabanställda ser ut att få se sig om efter nya jobb på en redan svår arbetsmarknad. Arbetslösheten i Trollhättan tillhör redan den högsta i landet.
Trollhätteborna är vana vid kriser, men det är klart att det inte blir någon vanlig jul i år.
Tvåbarnspappan Björn Rasmusson från Grästorp, som DN besökt ett flertal gånger under krisen, hoppas att den statliga garantilönen kommer före jul. Maxbeloppet, har han fått besked om, är 171 000 kronor. Till det faller det ut en försäkring från facket på 30 000.
Björn har delat ut tidningar för att dryga ut kassan, men inser att det nu är hög tid att tänka på framtiden.
– Konkursen var ju inte helt oväntad, men på något sätt hoppas man in i det sista. Nu måste man verkligen försöka hitta något nytt, säger han.
I Saab-Anas försäljningslokal, inte långt från Saabfabriken, är det av naturliga skäl en dämpad stämning, både bland anställda och kunder. 72-årige Sven-Arne Dahlbom har kommit för att få en detalj på sin nyinköpta Saab justerad. Trots krisen i fabriken, som han jobbat för i 16 år, är han märket trogen.
– Det är vemodigt i dag. Det tråkigaste av allt är ju att alla vet att det här är kvalitetsbilar, säger Dahlbom.