Därmed hade Riksbanken vid det penningpolitiska mötet den 3 september att ta ställning till en inflationstakt som låg över bankens prognosbana från i juli (4,3 procent) i stället för under. Det kan mycket väl ha fällt avgörandet för Riksbanken, som valde att höja räntan förra veckan trots att flera faktorer argumenterade för en oförändrad reporänta.
Det säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking, till Nyhetsbyrån Direkt.
"Ingves upprepade ju gång på gång att inflationen ligger på 4,4 procent, och sällan har väl ett räntebeslut motiverats så mycket av dagens inflation. Och mig veterligen har man aldrig höjt räntan när inflationsprognosen så tydligt pekar ned under målet", säger han.
Enligt SCB:s justerade beräkningar var inflationen exklusive boräntor, KPIF, 3,2 procent, det vill säga endast 0,2 procentenheter över Riksbankens toleransintervall. Och i kombination med beskedet om att den svenska ekonomin inte växer skulle det kanske har räckt för att förmå någon eller några av Riksbankens mer hökaktiga chefer att rösta för en oförändrad ränta.
- Det skulle kunna ha satt det här i ett annat perspektiv. Det skulle ha kunna få vågskålen att tippa över mot oförändrat. Det är ändå ganska dramatiskt när en centralbank höjer räntor när svensk ekonomi inte växer. Då får det ju vara något anmärkningsvärt som har inträffat. Och det var ju att den faktiska inflationen var för hög, säger Henrik Mitelman.
Argumentet att inflationen för närvarande var för hög skulle sannolikt vara svårare att spela ut om statistiken hade visat att den trots allt var lägre än vad Riksbanken själv hade beräknat.
- All data som kom in mellan den 2 juli och den 3 september så entydigt pekade nedåt - utom just inflationen. Skulle den också ha överraskat på nedsidan, som den faktiskt gjorde, då har ändå verkligheten ändrats så mycket att kartan måste ritas om, säger Henrik Mitelman.
Han tror dock inte att den nya informationen från SCB kommer att får några direkta konsekvenser nu när räntebeslutet väl är fattat.
- Jag tror ju inte att (Riksbankschefen Stefan) Ingves kommer att ligga sömnlös över det här. Det viktiga för Riksbanken är väl att inflationstakten faller tillbaka något, säger Henrik Mitelman.
- Blickar vi framåt så tror ju vi att den lägre tillväxten och högre arbetslöshet kommer att leda till lägre inflation. Men på kort sikt får vi ju dras med ett högre elpris, så nu har vi en liten uppåtrisk på kort sikt, fortsätter han.
Beskedet om SCB:s felaktiga beräkningar av skopriserna tidigare var olyckligt, men Henrik Mitelman vill inte rikta någon direkt kritik mot myndigheten.
- Det är en ganska ambitiös statistisk centralbyrå vi har som faktiskt reviderar. Jag skulle misstänka att andra statistiska centralbyråer har upptäckt fel i den här storleksordningen men bara ignorerat det för att slippa diskussionen, säger han.
Samtidigt har SCB en väldigt ambitiös målsättning att fånga upp nya konsumtionsmönster, något som andra statistikmyndigheter inte har på samma sätt. Det gör att det svenska KPI-måttet i normalfallet ger en bättre bild av hur levnadsomkostnaderna utvecklas än vad KPI i många andra länder kanske gör.
Enligt Henrik Mitelman är det dock något av en ödets ironi att felet uppstår just nu, när Riksbanken är så fokuserad på den aktuella inflationen.
- Tidigare har ju Riksbanken varit väldigt framåtblickande och motiverat sina räntebeslut med prognoser om inflationen. Nu motiverar man inte räntebeslutet med prognoser utan det är väldigt mycket fokus på dagens inflationstakt - det är lite av ödets ironi, säger han.