Grekland har godkänt sparpaketet, men än är inte allt klart. Vad är det som återstår?

– Parlamentets ja till sparpaketet att stärka landets budget med 3,3 miljarder euro var ett villkor för att övriga euroländer ska utfärda ett nytt nödlån till Grekland på 130 miljarder euro.

– Men euroländernas finansministrar har också krävt att grekiska regeringen ska specificera programmet när det gäller de sista 325 miljonerna, där regeringspartierna är oense om det ska tas från pensionerna. Dessutom har euroländerna krävt politiska garantier från de stora partierna i Grekland, socialistiska Pasok och konservativa Ny Demokrati, att de kommer att följa den här uppgörelsen även efter det val som enligt planerna ska hållas i april.

– Därefter ska samtliga övriga 16 euroländers regeringar få godkänt på hemmaplan för det här nya lånet till Grekland. Och det är bråttom. Den 20 mars ska Grekland omsätta en del av sina lån på 14,5 miljarder euro.

Vilka blir de värsta stötestenarna?

– Det är nog fortsatt vad som sker i Grekland. 22 av Pasoks riksdagsledamöter och 21 av Ny Demokrati röstade emot regeringens förslag trots partiledningarnas krav på partidisciplin. De kommer nu att sparkas från sina poster, enligt vad som sades före omröstningen. Flera ministrar fanns bland dem som röstade nej.

– Det spekuleras i en snabb regeringsombildning före Eurogruppens möte på onsdag för att kunna visa för övriga EU att det finns en politisk ledning som är beredd att genomföra åtstramningspaketet.

– Men frågan är om partiledningarna kan hålla ihop sina partier och om de är beredda att ge de garantier som övriga euroländer kräver.

Hur går förhandlingarna om skuldnedskrivning med de privata långivarna?

– Där återstår fortfarande slutförhandlingen med de internationella bankerna och finansinstituten om nedskrivning av deras lån till grekiska staten med cirka 100 miljarder euro.

– Den uppgörelsen kan inte slutföras förrän Eurogruppens finansministrar sagt ja till nödlånet på 130 miljarder, eftersom 30 av dessa miljarder ska gå till att garantera att de privata långivarna får sina räntebetalningar och amorteringar på sina lån till Grekland oavsett hur landets ekonomi utvecklas framöver.

Är risken för en grekisk statsbankrutt över nu?

– Nej, den är bara tillfälligt avvärjd. Det stora problemet är fortfarande om det går att få den grekiska staten att fungera, att den kan få medborgarna att betala skatt, att den kan minska på den omfattande korruptionen och att den kan börja reformera samhället på ett sätt som mer liknar övriga EU-länder.

– EU-kommissionen ska skicka ner en rad byråkrater som ska granska och ge råd om hur skattemyndigheterna ska arbeta, hur budgetpengarna används. Internationella valutafonden kommer också att ha sina experter på plats. De har ett mångårigt arbete framför sig, och med de protester som varit är det svårt att se hur de utländska experterna ska kunna samarbeta med de grekiska offentliganställda.

– Risken är stor att åtstramningsåtgärderna är så hårda och reformerna för att förbättra landets konkurrenskraft så svåra att genomföra snabbt att landets ekonomi fortsätter i en lång nedåtgående spiral.