Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Digitala utpressare plågar företagen

Digital utpressning mot företag blir allt vanligare. Det säger både it-experter och polisen till Dagens Industri. Drabbas man kan det kosta uppemot 100.000 kronor att bli fri utpressarna.

Den digitala utpressningen – som i ett fall med Swedbank i november i fjol – kan börja med en överbelastningsattack riktad mot företagets hemsida. I samband med angreppet mot Swedbank kontaktades banken på Twitter med budskapet att attacken upphör mot en lösensumma. Men Swedbank betalade inte, utan kontaktade polisen, skriver Di.

– Antalet överbelastningsattacker ökar. Våra skyddssystem hanterar dock de allra flesta utan att kunderna märker särskilt mycket av det, säger Claes Warren på Swedbanks pressavdelning till tidningen.

Swedbanks facit de senaste åren är en serie haverier. En sammanställning Aftonbladet gjorde våren 2014 visade att banken fram till dess hade minst 10 svåra haverier på två år. Även Nordea, Handelsbanken och Skandiabanken har fått se sina internetbanker gå ner vid flera tillfällen.

Datasäkerhetsföretaget Symantec och polisen delar båda Swedbanks bila av att angreppen blir allt vanligare. Enligt Symantecs säkerhetsexpert Ola Rehnberg går många angrepp ut på att angriparen placerar en så kallad utpressningstrojan i det aktuella företagets datasystem. Den skadliga koden låser eller krypterar filer och kräver en lösensumma för att låsa upp dem.

– Det är i särklass det vanligaste vi ser nu, säger han till Di och poängterar samtidigt att det inte alltid är pengar angriparna är ute efter. Det kan även handla om att man vill att företag ska lämna ett visst affärsområde.

I de fall det handlar om pengar brukar lösensuman ligga på mellan 10.000 till 100.000 kronor för att bli kvitt den skadliga koden, enligt Ola Rehnberg.

Men samtidigt som att attackerna blir allt vanligare görs det, åtminstone från bankernas sida, lite för att stå emot angreppen. Som DN kunde berätta i höstas är tekniken bakom bankernas betalsystem uråldrig, vilket öppnar för nätangrepp. Ansvaret att fixa bristerna ligger hos bankerna själva, men investeringarna kostar miljarder.

– Då står bankledningarna där och frågar sig: Ska vi ha något som fungerar till 95 procent – eller ska vi bygga nytt, sade It-säkerhetsexperten David Jacoby till DN då.

Någon statistik över hur vanliga attackerna är kan polisen inte uppge för Di. När DN har skrivit om frågan tidigare har Finansinspektionen, som ska ha bäst koll på bankernas haverier, inte heller kunnat presentera någon fullständig statistik med hänvisning till sekretess.

Läs också: Konsumentverket – kunder ska ersättas för bankhaverier