Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Din dator kan ha deltagit i nätattackerna

Utan att du vet om det kan du ha deltagit i de nätattacker som i går slog ut ett antal svenska sajter. Eller rättare sagt: din dator kan ha ingått i den vapenarsenal som riktades mot såväl Swedbank och SEB som Tidningarnas telegrambyrå och SJ.

En metod för angrepp av det här slaget är nämligen att använda så kallade botnät (bot som i robot). Det är nätverk av ibland många tusen datorer som har infekterats med mjukvara och därför kan fjärrstyras utan att datorns ägare har någon kännedom om saken.

Sådana datorer kallas zombies och utnyttjas till att skicka anrop till de servrar som är måltavlor tills dessa blir överbelastade. Bankkunder och tågresenärer möts då bara av ett felmeddelande när de försöker komma in på sajten.

Därför är vi alla som använder nätet på sätt och vis ansvariga för skyddet mot dessa attacker. Genom att använda brandväggar och antivirusprogram och följa reglerna för säkert surfande kan vi säkra vår lilla del av nätet och minska möjligheterna för dem som vill ställa till skada.

Och det lär behövas, händelser av det här slaget kommer vi att få se mer av. Den som anser sig behöva ett botnät behöver inte ens skapa det själv, de finns att hyra per dygn eller timme. Önskan att väcka uppmärksamhet, få ut sitt budskap eller bara ställa till skada är gammal. Det är bara de digitala verktygen som är nya (nåja, lite yngre i alla fall). Jämför med den fysiska världens sprayburkar, husockupationer eller franska bönders traktorparader.

Ofta är det mycket svårt att leta sig fram bland alla ettor och nollor på det globala nätet ända till källan för en attack. Ibland är det en grupp eller löst nätverk som tar på sig ansvaret, som Anonymous. Ibland är kopplingen till en aktuell fråga uppenbar, exempelvis illegal fildelning. I odemokratiska länder är det vanligt att regimkritiska sajter utsätts.

Det största ansvaret för skyddet vilar förstås på dem som är satta att sköta de samhällsbärande resurserna på nätet. Här har tidigare attacker visat att det fortfarande brister på många håll, inte minst bland de statliga myndigheterna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.