Vid sekelskiftet var ungefär hälften av alla arbetssökande under 24 år medlem i en a-kassa. Den siffran steg stadigt till runt två tredjedelar innan regeringen 2007 stramade upp reglerna i a-kassan med dyrare avgift och tuffare kriterier för att få ut några pengar. I dag är andelen unga arbetslösa som är medlem i en a-kassa nere på en knapp tredjedel, enligt siffror från Arbetsförmedlingen.

– Ungdomar var överrepresenterade när 500.000 försvann mellan åren 2006 och 2008, säger Melker Ödebrink.

Högre avgifter och krångliga regler som gör det svårt att förutse om den enskilde ska få någon ersättning ur a-kassan är huvudförklaringarna.

Pengar får i stället hämtas på annat håll. Utbetalningarna av socialbidrag har ökat med runt 25 procent de senaste två åren och en stor del av ökningen förklaras av att fler unga får ekonomisk hjälp av kommunerna i takt med att arbetslösheten har ökat.

Ungefär 40 procent av socialbidragen är förknippade med arbetslöshet och en fjärdedel av dessa bidragstagare är inte med i a-kassan, enligt Leif Klingensjö, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Det är främst två grupper som inte får a-kassa, det är de unga och de som är nyanlända till Sverige. Och det beror på att de aldrig varit inne i systemet, säger han.

Men det går inte att säga att det finns en koppling mellan att fler unga får socialbidrag på grund av de frivilligt avstår att vara med i en a-kassa, enligt Leif Klingensjö. Det är snarare så att det är svårt att få ut ersättning ur a-kassan för unga med många korta anställningar.

Men många a-kasseavgifter är nu nere på nivåer som de låg på när den nuvarande regeringen höjde avgifterna, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

– Jag tror att det är en informationsfråga. Man måste förklara bättre vilken nytta man kan ha av a-kassan.