Under första halvåret har den svenska ekonomin börjat återhämta sig och räntorna har börjat krypa uppåt. Alla storbankerna har höjt räntan på lån med tre månaders bindningstid, med i storleksordningen 0,3–0,4 procentenheter, enligt en sammanställning från jämförelsesajten Compricer.

SEB har höjt mest, med 0,45 procentenheter men Handelsbanken har numera högst nivå, 1,98 procent. Under samma tid har Riksbankens styrande reporänta legat still på historiskt låga 0,25 procent.

Men medan boräntorna har tickat uppåt har de flesta av bankerna låtit räntan på kundernas sparkonton ligga still. Bara Handelsbanken och SBAB har höjt sparräntan under första halvåret. Och för alla bankerna har skillnaden mellan boränta och sparränta ökat.

Även Finansinspektionen har i sin genomgång av bankmarknaden i maj sett en tendens till stigande marginaler för bankerna. Ett av skälen kan vara att bankerna nu har börjat förlänga sin finansiering. Det betyder större stabilitet men också högre kostnader för bankerna. Och det spiller över på kunderna.

I bakgrunden syns de nya regleringar som nu är på väg, i spåren av finanskrisen. Regleringarna kommer att höja kostnaderna för bankerna och med all sannolikhet även för låntagarna.

– Bankerna har nu börjat förlänga sin finansiering och tar ut kostnader för det. Det kommer också att påverka räntorna framöver, särskilt de rörliga boräntorna. Med ny likviditetsreglering är det logiskt att räntorna höjs mest där, säger Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.

– Hur mycket regleringarna totalt kommer att höja de rörliga boräntorna är svårt att säga men många bedömare tror att det kan handla om en halv procentenhet, säger Frisell.

Samtidigt finns det en liten uppsida för låntagarna trots att låneräntorna stiger. De höjda räntekostnaderna betyder att ekonomin i någon mån kyls av. Och därför behöver Riksbanken inte höja sin styrränta lika mycket för att hålla inflationen nere.

– En viss modererande effekt kommer det att få på reporäntan, säger Frisell.