Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Din Ekonomi

Bra inbrottsskydd kräver mer än bara lås

Det finns billiga sätt att skydda sig mot inbrott. En del är till och med gratis. Men man kan aldrig vara helt säker, hur dyr utrustning man än köper.

Inbrottsskydd finns i alla upptänkliga former – och priser. Men med lite sunt förnuft kommer man långt.

– Det som är gratis handlar om det som dina grannar gör, säger Lennart Levander som arbetar med förebyggande verksamhet vid Stockholmspolisen.

Den här metoden går ut på att få en bostad att se bebodd ut – även när det inte är någon där. Dit hör att hänga tvätt hos grannen, tömma brevlådan, slänga sopor i grannens tunna och parkera bilen på grannens uppfart.

Bland det mest avskräckande för en inbrottstjuv är att människor rör sig i området där han eller hon tänkt sig begå brottet. Den som bor i en lägenhet kan alltid fråga okända personer i trapphuset varför de är där. Det skadar inte att vara nyfiken.

Är grannsamverkan effektivt?

Lennart Levander drar lite på frågan.

– Jag har arbetat med grannsamverkan i många år och min ärliga uppfattning är att det inte alltid fungerar. Det fungerar, som Christer Karlsson ordförande på KRIS säger, ”om du får några feta inbrott på gatan”; då fungerar det alldeles utmärkt.

Nästa steg är vad polisen kallar för skalskyddet, det vill säga det rent fysiska skyddet av din bostad. Här börjar det kosta pengar, men man kan komma långt med rätt enkla knep.

– Titta på din bostad med tjuvens ögon och fråga dig: Om jag vore tjuv, hur tar jag mig bäst in, säger Levander.

Det är alltid fönster och altandörrar som kan nås från marken som är de känsligaste punkterna. Om man aldrig eller mycket sällan öppnar källarfönster, kan man skruva fast dem.

Vill man kunna öppna ett fönster ska man skaffa sig starka fönsterspärrar. Prislappen brukar vara runt 300 kronor och den händige kan montera dem själv.

Bland de vanligaste sätten att ta sig in i en bostad är genom terrass- eller altandörrar. Antingen bryts dörren upp med en kofot, eller så slår tjuven sönder ett fönster, sticker in handen och vrider upp dörrhandtaget.

Ett brytskydd gör att man inte kan få in en kofot i springan mellan dörr och karm. Räkna med 200-300 kronor styck.

Dörrar och fönster ska ha spärr eller lås, samt ett låsbart handtag. Dessa får man räkna med går på runt 500 kronor styck.

– Har du en lägenhet i bottenvåningen gäller samma sak med fönsterspärr och låsbara handtag.

– Bor du längre upp i huset är enda vägen in genom dörren. Då handlar det om en säkerhetsdörr som hyresvärden kan hjälpa till med – eller en gallergrind. Det kan vara det enda sättet att skydda sig om man till exempel har gamla pardörrar. De är oerhört svåra att göra starka.

Säkerhetsdörrar är dyra; prislappen brukar börja runt 14 000 - 15 000 kronor och kan stiga uppemot 40 000 kronor.

Är larm bra?

– Ja – under förutsättning att man har gjort allt annat. Om man bara förlitar sig på larm och har ett svagt skalskydd så vill jag påstå att det inte har någon större effekt.

– Har man däremot gjort de andra åtgärderna kan man toppa med ett larm.

Har man ett larm som kopplas till ett säkerhetsbolag får man en månadskostnad på några hundralappar. Ska larmet dessutom installeras, får man räkna med ett par tusenlappar i installationsavgift.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.