Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Din Ekonomi

Buffert – steg för steg

Familjen Landin buffertsparar. Här är Linda och Roger tillsammans med barnen Ebba, Mihna och Theo.
Familjen Landin buffertsparar. Här är Linda och Roger tillsammans med barnen Ebba, Mihna och Theo. Foto: Andry de Loisted
Att det är bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter vet väl de flesta. Men det är inte alltid lätt att veta hur mycket sparpengar som behövs.

Här får du hjälp att bestämma hur stor bufferten behöver vara för just ditt hushåll.
När buffertsparandet kommer på tal svarar de flesta privatekonomer lite svävande att de flesta behöver ha ungefär två månadslöner sparade. Medan de som har barn, villa och är beroende av bil kan behöva så mycket som 100.000 kronor eller mer. Men många vill ha klarare besked om vad som gäller just för dem.

Därför har Din Ekonomi och Ikano Banks familjeekonom Ann-Sofie Magnussson listat en rad lite större nödvändiga utgifter som de flesta har svårt att klara på den vanliga lönen.
Att beloppen kan tyckas låga beror på att vi genomgående valt de billigaste alternativen.

– Om man är i en krissituation måste man ofta köpa det billigaste man kan hitta. Vill man ha lite dyrare saker kan man skaffa det senare när man har råd, säger Ann-Sofie Magnusson.

Med hjälp av formuläret här bredvid räknar du ut hur stor buffert ditt hushåll behöver. Beloppen anges efter skatt och självfallet får du inte alla de uppräknade kostnaderna samtidigt.

Men många har upptäckt att utgifter har en tendens att komma slag i slag när man minst av allt har råd med dem.

Här är Ann-Sofie Magnussons bästa tips på hur du bygger upp ditt sparande:

1. Buffert. Gör en budget för att se hur din ekonomi ser ut. Konsumentverkets broschyr ”Koll på pengarna” är en god hjälp. Förutom hos Konsumentverket finns den hos kommunens budget- och skuldrådgivare.

Passa på att gå igenom dina utgifter och se om det finns möjlighet att få ner dem. Exempelvis genom att välja billigare försäkringar och el- och telebolag.

Försök också att få banken att gå med på att du sänker amorteringstakten på dina bolån.
För över en viss summa varje månad med autogiro till ett sparkonto med bra ränta. Försök spara så mycket som möjligt – om det krisar till sig kan du ta ut den summa du behöver.

2.Amortera. När du har den buffert du behöver kan du börja amortera mer på dina lån. Låneräntan är oftast högre än den avkastning du kan få på sparpengarna och därför lönar det sig att amortera.

3.Fondspara. När du har din buffert och amorterar på lånen är det dags för ett mer långsiktigt sparande. Det här är pengar du inte ska använda de närmaste fem åren och dem kan du placera i fonder eller aktier.

4.Pensionspara. Det här är det sista steget i ditt sparande. Först när du har din buffert, en vettig amorteringstakt på bolånen och ett långsiktigt sparande är det dags att sätta av pengar till din framtida pension.