Det är helt klart att vi svenskar betalar mycket högre fondavgifter än vi behöver.
De enda som kan ändra på det är vi själva.
Svenskarnas fondförmögenhet är nästan fem gånger så stor i dag som för 15 år sedan.
Samtidigt har fondernas kostnader inte ökat nämnvärt eftersom det inte kostar särskilt mycket mer att hantera större belopp.
Det borde betyda att fondavgifterna blev lägre i stället för högre. Men bolagen väljer uppenbarligen att öka sina vinster framför att sänka kundernas avgifter.
Det är i och för sig inte så konstigt. Banker och fondbolag är som vilka andra företag som helst och helt inställda på att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Problemet är att fondspararna inte verkar förstå det.
En person som kan ägna dagar åt att jämföra mobiltelefoner och platt-tv för att göra det bästa köpet tackar glatt ja till första bästa fond som banktjänstemannen föreslår. Och verkar bortse helt från att rådgivningen är som vilken försäljning som helst.
Det vi kunder kan göra är att välja billigare fonder. Eller åtminstone fråga rådgivaren vad som motiverar att den föreslagna fondens avgift är tre gånger så hög.
Jag är medveten om att många drar sig för att byta fonder för att få lägre avgift eftersom man måste skatta för vinsten. Men med tanke på höstens börsras borde inte det vara ett stort problem just nu.
Det bästa vore förstås om det gick att skjuta upp reavinstskatten på privat fondsparande så att pengarna gick att flytta ungefär som PPM-fonderna. Men någon sådan förbättring verkar inte vara på gång.
Vill man av olika skäl absolut inte flytta pengarna från de dyra fonderna kan man åtminstone sluta att nyspara i dem. Då vet man åtminstone att man får lägre avgifter på sikt.