Det anser Pensionsmyndigheten som kontrollerat hur pensionsförvaltningsföretagen hanterat sin verksamhet sedan myndigheten stoppat massfondbyten. Flera företag tar betalt både för själva fonden och för förvaltningen. Men exakt samma placering skulle kunden kunna få utan den dubbla avgiften om den handlades direkt från myndighetens fondtorg.

– Vi har inget emot att man anlitar de här bolagen men inte att kunden därmed hamnar i ett sämre läge. Det måste ställas krav på att företagen lämnar information både om tjänstens innehåll, vilka avgifter som tas ut och vilket mervärde det ger, säger Thomas Norling, chefsjurist på Pensionsmyndigheten.

Inget företag som tar ut den extra avgiften berättar på sina hemsidor att samma lösning som de erbjuder kan väljas kostnadsfritt. Den onödiga avgiften ligger i intervallet 400-1.000 kronor per år.

Rent generellt är företagen dåliga på information på sina hemsidor om stoppet av massfondbytena, konstaterar myndigheten, som också ofta kontaktas av människor som reagerat sedan de kontaktats av pensionsförvaltare.

– Vi har skickat över 13 fall till Konsumentverket där kunder blivit uppringda av aggressiva försäljare, och där man inte förstått vad som erbjudits. Det finns uppenbara problem i den här branschen, säger Norling.

Pensionsmyndigheten är ingen tillsynsmyndighet och kan inte agera på egen hand.

Det gäller också det bolag som, enligt myndigheten, nyligen lyckades kringgå förbudet mot massfondbyten.

– De hävdar att de gjort bytena manuellt men eftersom man på kort tid gjorde 65.000 byten för 300 miljoner tror vi inte på det. Men vi har inga egna muskler. Därför har jag vänt mig till Finansinspektionen och Datainspektionen för att se om de kan vidta några åtgärder.

Risken är att man får en teknisk kapprustning och att det till slut landar i att man bara kan byta fonder men hjälp av e-legitimation.

– Då riskerar de att ha dödat en hel bransch.