Mitt under lågkonjunkturen är många svenskar dåligt rustade för sämre tider.
En tredjedel har inget sparkapital alls, eller som mest 10.000 kronor, i sparkapital.
Det visar en rapport från Swedbanks Institutet för Privatekonomi.
Trots flera goda år då svenskarna fått högre inkomster har många inte bättrat på sitt sparande eller sin beredskap för sämre tider.
Fler än tidigare anger att det fått bättre råd att spara, ändå har sparviljan inte ökat. Kanske beror det på en attitydförändring, tror Swedbanks privatekonom Ylva Yngveson.
– Det har blivit lättare att låna, kanske tycker man inte att man behöver spara då, säger hon.
Undersökningen visar också att klyftan mellan de som sparar och de som inte gör det har ökat. De som sparar regelbundet har ökat beloppet på sparandet, och det totala sparkapitalet har ökat trots börsfall.
Glappet mellan viljan att spara och möjligheten att göra det är störst hos ensamstående föräldrar.
Ungefär 40 procent av svenskarna tycker att det räcker att ha ett sparkapital på upp till ungefär 50 000 kronor. Det är en för låg gräns, anser bankens ekonomer.
– Hur mycket man ska sträva efter att ha som buffert beror förstås på livssituation. Men alltför få verkar se riskerna i sin ekonomi, säger Erika Pahne, som hållit i undersökningen.
Två månadslöner i buffert på banken brukar vara ett mått privatekonomer lyfter fram.
– När man är ung och sparar till sin bostad borde 4.000–5.000 inte vara någon omöjlighet att spara, säger Ylva Yngvesson.
Många säger sig veta att de behöver pensionsspara själva, hela 80 procent anser det. Men det är inte lika många som sparar för äldre dagar. Andelen som sparar har dessutom minskat, numera gör 39 procent det.
I första hand sparar svenskarna till en reserv för tillfälliga utgifter, i andra hand kommer sparande för att trygga sin ålderdom. Resa kommer på tredje plats. Inte ens var tionde sparar för ett nytt boende.
Undersökningen genomfördes under hösten 2008.