Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Din Ekonomi

Få bättre nätkoll med eget domännamn

Med ett eget domännamn får du bättre kontroll över din närvaro på nätet. Blir du missnöjd med e-posttjänsten kan du byta till en annan, men behålla din gamla adress. Din Ekonomi visar hur.

Det finns massor av gratistjänster för både e-post och bloggar. Problemet med dem är att adressen du nås på också är kopplad till tjänsten. Väljer du att ha e-posten hos Google får du en mejladress som slutar på @gmail.com. En gratisblogg hos Wordpress.com finns på just det domännamnet.

Så länge allt fungerar och du är nöjd med tjänsten är det här inget stort problem. Men om den en dag försvinner eller om du vill byta till en som börjat erbjuda nya smarta funktioner, då måste du också byta adress. Om du inte äger ditt eget domännamn.

Domännamn går att jämföra med en telefonkatalog. På nätet används egentligen siffror som adresser. Men att komma ihåg att Dagens Nyheters webbplats finns på 217.114.89.134 är inte helt enkelt. Åtminstone inte lika enkelt som att komma ihåg www.dn.se.

När någon knappar in ­ www.dn.se i webbläsaren skickar den en fråga vidare till DNS, domännamnssystemet, och får då reda på vilken ip-adress som DN:s server har.

Fördelen med det här är att en webbplats kan byta ip-adress utan att domännamnet förändras, på samma sätt som en människa kan byta telefonnummer men fortfarande hittas i telefonkatalogen.

Vägen till ökad kontroll över nätnärvaron är därför att ha sitt eget namn som adress Äger du www.andersthoresson.se kan du välja vilken bloggtjänst som helst, och den dagen du byter till en annan tjänst pekar du den dit i stället.

Att registrera ett domännamn är inte dyrt. Ett svenskt domännamn, under den svenska toppdomänen .se kostar kring en hundralapp om året. Men det räcker inte med ett domännamn, lika lite som det räcker med att finnas med i telefonkatalogen. Domännamnet måste också vara kopplat till en ip-adress.

Det går exempelvis att koppla ett eget domännamn till Googles e-posttjänst Gmail eller till en blogg som finns på Wordpress.com. Ett annat alternativ är att hyra in sig på ett webbhotell, ett företag som erbjuder sina kunder plats på servrar för e-post och webbplats. Kostnaden för det varierar från någon tia i månaden till ett par hundralappar. Som så ofta får man ungefär vad man betalar för: En högre kostnad kan exempelvis innebära mer utrymme på servern, snabbare internetanslutning eller bättre kundtjänst.

På www. nic.se kan man ta reda på

På www.nic.se kan man ta reda på om det önskade domännamnet är ledigt eller inte.

På www.iis.se/domaner finns en lista över godkända företag som säljer domännamn.

Läs mer om domännamn i .SE:s gratisguide ”Domännamn allt du vill veta om din adress på nätet” som kan laddas ner från https://www.iis.se/internet-for-alla/guider

Kom ihåg att betala för domännamnet

Kom ihåg att betala för domännamnet varje år. Glömmer man betala, då blir domännamnet tillgängligt att registrera för andra igen.

Ett domännamn måste innehålla 2–63 tecken.

Endast bokstäver, siffror och bindestreck är godkända tecken. Sedan en tid går det att registrera domännamn som innehåller å, ä och ö.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.