Bara var sjätte sambo vet vad sambolagen innebär. Fastän lagen funnits i över 20 år känner bara 17 procent av dem som bor tillsammans utan att vara gifta till att de inte ärver varandra.
Sambolagen trädde i kraft den 1 januari 1988 för att stärka det juridiska skyddet för sambopar vid separation och dödsfall.
Britt-Marie Svensson, chef på Swedbanks juristbyrå och DN:s expert på privatjuridik, är förvånad över att så få känner till den.
– Okunskapen är fortfarande väldigt stor. Många har ingen aning om att man inte ärver sin partner vid dödsfall. Då känns det som att lagstiftaren misslyckats, säger hon.
Det är Swedbanks juristbyrå som låtit Reagera Marknadsanalys kartlägga 1.000 personer som lever i samboförhållanden.
Sju av tio tror att de vet vad sambolagen innebär, men är inte helt säkra.
Nio av tio svarar att de litar fullt ut på att deras partner skulle lösa en separation på bästa sätt.
Bara sex procent har skrivit ett samboavtal inför en eventuell separation. Var sjätte sambo har skrivit ett testamente.
– Jag kan känna mig lite frustrerad ibland när man till exempel sitter med en bouppteckning och det inte finns något testamente. Hade vi bara träffats tidigare hade vi vetat den dödes önskan, säger Britt-Marie Svensson.
Hon nämner även den uppmärksammade arvsstrid som blossade upp efter avlidne författaren Stieg Larsson. Hade det funnits ett testamente hade den aldrig behövt uppstå.