För några år sedan plockade familjen i den gula villan bort tilläggsisoleringen på vinden eftersom den var fuktig och hade börjat lukta illa. Sedan dess har Sanna Ek funderat på vad det skulle kosta att lägga på ny isolering och vad det skulle spara i energikostnader.
Nu har hon svaret.
Din Ekonomi bokade en så kallad termografering - en värmefotografering - av huset med tillhörande förslag på energieffektiva åtgärder. Byggingenjör Carl-Jonas Nordensved från Svenska Besiktningshuset & Partners höll i värmekameran, och så här gick genomgången till:
Frågestund. Sanna Ek berättar när huset är byggt, hur stort det är, hur uppvärmningen ser ut i dag, hur många som bor i huset och hur stor årsförbrukning av el och vatten är (står på varje el- och vattenräkning). Hon får också svara på hur gamla elledningarna är, hur många lampor som är lågenergilampor och om hon upplever att det drar kallt på golven.
Bara genom att se på vatten- och elförbrukning i förhållande till husets storlek ser Carl-Jonas Nordensved att det finns stor potential för förbättringar i huset.
- Nästan 30.000 kilowattimmar per år för det här huset är väldigt mycket, likaså en vattenförbrukning på över 200 kubikmeter. Det tyder på att det finns läckande wc-stolar och kranar, säger han.
Rundvandring. Carl-Jonas Nordensved tar bilder som tydligt visar var värmeläckagen finns. Bland annat vid en otät och dåligt isolerad altandörr och i skarvarna mellan tak och vägg.
Största köldhålet är vindsluckan. Den oisolerade vinden är kall och eftersom varmluften från bostaden stiger uppåt mot det kalla utrymmet formligen strömmar den varma luften genom vindsluckan - trots att den är stängd.
Att isoleringen som låg där tidigare blev blöt och luktade illa kan ha berott på att de som lade in mineralullen inte tätade med plastfolie undertill – vilket hade stoppat den varma luften från att klättra uppåt och kondenseras i mineralullen.
- Men största anledningen är antagligen att huset används annorlunda nu än när isoleringen lades in. En barnfamilj hänger mycket tvätt och duschar i en helt annan utsträckning än vad till exempel ett gammalt par gör, säger Carl-Jonas Nordensved.
Spänningen stiger när vi går ned i källaren och kliver in i utrymmet där elpannan står.
Inkilad mellan vägg och panna finns ett igenklistrat kuvert med ett prasslande innehåll som Sanna Ek inte känner igen alls! Tyvärr är det inte en tjock bunt sedlar, utan en mycket gammal användarmanual till en för familjen helt okänd maskin.
Inspektionen av pannutrymmet visar också att det är tryckfall i expansionskärlet. Det betyder att det är luft i elementen, vilket gör att det varma vattnet i elementen inte klättrar så högt upp i huset som det borde. Energin för att värma upp vattnet används därmed inte effektivt. Det är lätt att lufta elementen själv, och det ska man göra då och då.
Värmegolvet i källarens badrum har fastnat i maxläge, liksom ett element som Sanna Ek berättar står på max sommar som vinter eftersom det inte går att stänga av.
- Elementen ska gå på och av genom termostatreglering, du ska inte behöva skruva på och av dem, säger Carl-Jonas Nordensved.
Husets fönster är från förra seklets början och inte alldeles täta. Men att byta ut dem till energifönster är ingenting som Carl-Jonas Nordensved rekommenderar.
- Det tar för lång tid innan en sådan investering betalar sig, säger han.
Förslag. Efter ett par dagar får Din Ekonomi ett protokoll med bilder och förslag på åtgärder. Två stora åtgärder föreslås:
* Vinden bör tilläggsisoleras snarast. Det skulle i grova drag kosta omkring 10.000 konor inklusive moms. Besparingen per år ligger på 9.000 kronor i minskad uppvärmningskostnad. Viktigt är att se till att ventilationen fungerar väl på vinden och i bostaden, så att inte också den nya isoleringen blir fuktig och börjar lukta.
* Elpannan bör bytas ut mot en luftvattenvärmepump. Pannan är över 20 år gammal och familjen bör räkna med att den kan gå sönder när som helst. Rådet är att låta den gå så länge den håller, men redan nu börja spara till ett byte. Kostnaden beror på vilken pump som väljs, men den minskade elförbrukningen beräknas sänka elräkningen med 7.500 kronor per år.
Dessutom rekommenderas familjen kontakta en VVS-firma för att undersöka om det finns läckande wc-stolar eller droppande kranar som kan åtgärdas för att minska vattenåtgången samt se över termostatproblematiken för värmesystemet.
Ventilationen i huset är undermålig och bör åtgärdas, vilket står i protokollet. Men eftersom det inte främst handlar om en energieffektivisering finns inga beräkningar med på vad som kan tjänas i kronor på att förbättra ventilationen. Däremot finns generella förslag med - som att montera friskluftsventiler i sovrum och frånluftsfläktar i våtutrymmen.
En genomgång av det här slaget skulle ha kostat familjen minst 4.000 kronor inklusive moms. Krasst kan man säga att de skulle ha fått betala för att få reda på något de redan visste - att de behövde isolera vinden.
Sanna Ek tycker ändå att en genomgång skulle ha varit prisvärd.
- Även om vi visste att vi behövde isolera vinden är det skönt att få allt uppställt så tydligt. Det skulle ha tagit flera timmar att göra den researchen själv, säger hon.