Hur många val har du räknat på vallöftens effekter för hushållens ekonomi?
– I åtminstone fyra val. Men Institutet har räknat på vad politiska förändringar i skatter och bidrag betyder för privatekonomin sedan 70-talet.
Har det varit mer fokus på plånboksfrågor i årets val?
– Inte mer än i förra valet. Då handlade det om fastighetsskatten och skatt för löntagare, nu om pensionärsskatten. Men jag upplever att plånboksfrågorna styr politikernas agenda på annat sätt nu än tidigare.
Hur bra tycker du att partierna är på att översätta sina förslag till vad de innebär för enskilda hushåll?
– De har blivit betydligt bättre på det. Det märks också att många medier är på och snabbt vill veta effekterna av förslagen.
Är det större eller mindre skillnad mellan hur de politiska förslagen påverkar hushållens plånböcker i år jämfört med vid tidigare val?
– Det är ingen större skillnad. Maxtaxan och fastighetsskatten vid tidigare val innebar stora skillnader. I år är det snarare mindre skillnader än tidigare för de flesta typhushåll som vi har räknat på. Men vi räknar bara på de politiska effekterna – skatter och bidragsnivåer. De individuella förutsättningarna, som ersättningar från kollektivavtal, syns inte.
Har det varit mer eller mindre att räkna på i år?
– Fler förslag släpps vartefter, vilket gör att det blir en mer splittrad bild att hålla ordning på. Å andra sidan är det första gången som det är två blocks förslag i stället för flera partiers, vilket förenklar.
Fotnot: Bakom Institutet för privatekonomi står Swedbank och Sparbankerna. Uppdraget är att bevaka förutsättningar och förändringar som rör privatpersoners ekonomi. Avdelningen är inte affärsdrivande.