Allt fler skjuter reavinstskatten från sina bostadsaffärer framför sig. Nära 600.000 svenskar har i dag fått uppskov på en tidigare reavinst.
På fem år har den uppskjutna skatten närapå fördubblats till drygt 241 miljarder kronor, enligt färsk statistik från Skatteverket.
Skattetaket, som infördes för några år sedan, har dock begränsat ökningstakten något, konstaterar Tommy Carlsson, skattedirektör på Skatteverkets huvudkontor.
– Fram till 2008 ökade uppskoven med 25–30 procent om året, nu ligger ökningstakten på 8 procent.
När uppskoven växer ökar också statens intäkter från den ränta på uppskov som infördes 2008. Och i år sänktes uppskovstaket till drygt 1,4 miljoner kronor. Reavinstbelopp över den summan beskattas med 22 procent. Allt under har en räntekostnad på 0,5 procent.
– Uppskovsräntan ger en del intäkter till statskassan. Men hela uppskovsberget motsvarar närmare 50 miljarder skattekronor som ligger och väntar på att komma in till statskassan, konstaterar Tommy Carlsson.
Men trots räntan på den reavinstskatt (på det belopp man fått uppskov med då man sålt en bostad och köpt en ny) fortsätter antalet uppskov alltså att öka år från år. Hittills i år har drygt 10.000 uppskov tillkommit och totalt uppgår antalet nu till över 585.000.
Flest uppskov (drygt 322 000) ligger i intervallet 100.000– 500.000 kronor. För reavinstbelopp över skattetaket på drygt 1,4 miljoner och upp över 5 miljoner handlar det om cirka 16.000 uppskov.
Enligt Skatteverkets siffror ligger tyngdpunkten på uppskoven i åldersklassen 35–55 år, alltså de som är mest rörliga på bostadsmarknaden.
– I storstadsområden betyder det att det handlar om privatpersoner som är inne på sina andra eller tredje bostad, konstaterar Tommy Carlsson.
– Det är skatt som hela tiden skjuts på framtiden och det finns en risk att den aldrig betalas in.
Tommy Carlsson ser olika alternativ på hur uppskovsberget skulle kunna ”betas av”. Till exempel att man inför någon form av amorteringsplan på samma sätt som just nu diskuteras kring bolånen.