Är du försiktig eller en chanstagare? Din Ekonomis portföljer kan ge dig hjälp att hitta den rätta riskbalansen beroende på vilken spartyp du är.
Förra året drabbades börserna av ett av de värsta rasen i världshistorien. De brant fallande börskurserna visade att det är viktigt att sprida riskerna. Men det gäller också att inte vara för feg. Då är risken i stället att man får för klen avkastning på fondkontot.
Den som vill komponera en egen portfölj behöver egentligen bara svara på två frågor. Hur länge dröjer det innan jag ska ta ut pengarna och vilken risk vill jag ta?
Den första frågan är den som är lättast att svara på.
Ett exempel är den som är i 20-årsåldern och börjat jobba. Han eller hon får in pengar på sitt PPM-konto som ska förränta sig där fram till pensionen. Då är sparhorisonten över 40 år. Tumregeln är att ju längre sparhorisont man har, desto högre risk kan man ta. Det betyder att man bör ha mycket aktiefonder i sitt sparande.
De senaste tio åren har visserligen aktier i många fall inte gett någon vidare avkastning. Men historiskt brukar man säga att aktier i snitt ger cirka 3 procent mer per år i avkastning än ränteinvesteringar.
Den som har 40 års perspektiv kan också ha en del i tillväxtmarknader. De flesta räknar med att de här ländernas ekonomier kommer att växa snabbare än andra. Det är ingen garanti för att börserna hänger med i samma fart, men möjligheterna finns i alla fall.
Ett annat tidsexempel är den som börjar spara åt barn eller barnbarn. Här räknar man ofta med att pengarna ska stå inne i 18 år. Även här rör det sig om en mycket lång sparhorisont varför en större andel aktier är att föredra.
Fem år är en betydligt kortare period. Kanske sparar man för att kunna göra något speciellt framöver eller bara för att ha en extra buffert.
Här ökar osäkerheten och man kan inte vara säker på att aktier kommer att vara det bästa valet. Den som är lite mer försiktig bör sprida riskerna med en större andel ränte- eller hedgefonder än i fallen ovan.
Hedgefonder har tidigare bara varit tillgängliga för rika personer och stora förvaltare men som nu är mer nåbara för vanliga sparare. De ska ge plusavkastning även om marknaden den investerar i går ned.
Det innebär att de kan fungera som riskdämpare i en portfölj. Hur stora risker hedgefonderna tar varierar beroende på strategi.
I dag brukar de flesta fondexperter ge rådet att ha med hedgefonder som alternativ i fondportföljerna. I exemplen ovan har vi dock inte tagit med dem eftersom de är mer komplicerade och risknivån varierar mer än för de traditionella kategorierna.
En annan sak som man bör tänka på när det gäller att välja fonder i en portfölj är avgifterna. För långa sparhorisonter påverkar avgifterna avkastningen på kapitalet.
Ju högre avgift en fond har, desto bättre måste den prestera för att kompensera för avgiften.