Två vanliga scenarier: Familjens 16-åring har skaffat jobb. För pengarna hon tjänat hittills köpte hon en dyr mobiltelefon. Dessutom är föräldrarna oroliga för att hennes studier blir lidande när hon jobbar.
I en annan familj tycker föräldrarna att den 20-årige sonen som fortfarande bor kvar hemma, studerar och jobbar extra borde betala för sig – vilket han inte gör.
Vad kan föräldrarna göra?
– Redan från 16 år ger föräldrabalken ungdomar rätt att styra över pengar de själva tjänat ihop, säger juristen Britt-Marie Svensson på Swedbanks juristbyrå.
Före 18 får dock ingen ingå avtal utan föräldrarnas tillstånd. Det betyder att de inte kan handla på nätet, inte ta sms-lån och inte teckna mobilabonemang utan föräldrarnas medgivande.
Flickan i exemplet riskerar därför att hennes föräldrar kräver att mobiltelefonköpet hävs.
Från 16 år får ungdomar själva avtala om anställning hos en arbetsgivare. Men eftersom föräldrarna fortfarande ansvarar för barnet kan de säga upp sitt barn om de anser att studierna blir lidande.
Föräldraansvaret och föräldrarnas underhållsskyldighet sträcker sig fram tills barnet fyllt 18 år, eller så länge han eller hon fortfarande studerar på gymnasienivå – inklusive komvux och folkhögskola. Men inte längre än till 21 år.
– För barn som studerar på högskola eller universitet har föräldrarna inte någon underhållsskyldighet, säger Britt-Marie Svensson.
En del föräldrar väljer att låta barnen slippa betala för sig om de bor kvar hemma och studerar för att de inte ska behöva ta studielån.
– Har ungdomarna egna inkomster tycker jag att föräldrar ska ställa krav. Man gör inte sitt barn en tjänst genom att skydda det från den ekonomiska verkligheten, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Konsumentverket gör beräkningar över vad som är rimligt att betala för mat, husrum och annan utrustning i hemmet. Det rör sig om cirka 3 500 kronor i månaden.
Att spara till sina barn och barnbarn är vanligt. Nordeas undersökning visar att svenska tonåringar i snitt har 5 000 kronor på banken.
– Sparar man i barnens namn får de tillgång till pengarna när de fyller 18 år, säger Ingela Gabrielsson.
Genom att spara i sitt eget namn kan föräldrar välja när de vill överlåta pengarna på barnet.
– Men då måste man se till att skydda sparandet – göra det till enskild egendom och skriva ett testamente – så att tillgångarna inte ingår i bodelningen vid en skilsmässa eller dödsfall, varnar Ingela Gabrielsson.
Kapitalförsäkringar med bestämda bindningstider, och tillgångar som är satta under särskild förvaltning – där man i ett gåvobrev skriver in när barnet ska få tillgång till pengarna och vem som fram till dess ska förvalta sparandet – är andra sätt att kontrollera barnets tillgångar förbi 18-årsdagen.
Tillgångar som är satta under särskild förvaltning räknas heller inte med vid inkomstprövning av exempelvis bostadsbidrag.